Vi gick till Villa Nestor och fikade idag. Det sög. Okej mitt dåliga humör kanske förvärrade det hela litegrann men vi var överens om att dit behöver vi inte gå igen.

  Idag är jag irriterad. Lyssnar på Sofia Karlsson på repeat och suckar onödigt tungt. För igår slog det mig att jag aldrig kommer kunna leva det liv jag vill leva. Aldrig ens i närheten! Plötsligt låg de senaste tio åren framför mig och såg ut som en hög med bajs. Vad har jag gjort med mitt liv? Bara slöat och tyckt synd om mig själv? Vet inte om jag drabbats av en för tidigt 30:årskris eller existentiell ångest, men skrämmande är det. Jag måste ta tag i det här nu.

  Jag är inte tillräckligt intresserad av något för att börja plugga, tragiskt men sant. Det enda jag egentligen verkligen vill göra är att skriva. Så jag började kolla runt efter en vettig skrivkurs på distans. Hittade en som verkade intressant, men när jag bestämde mig för att maila lite frågor fungerade sidhelvetet inte längre.=( Det är så otroligt typiskt mitt liv! Skickade efter lite information från en annan kurs i alla fall. Så får vi väll se.

Ska ta Figaro på en tur nu, träna lite. Han behöver lite hjärngympa den stackarn. Var det inte för det där skitjobbets korkade arbetstider hade vi kunnat gå någon vettig kurs till våren. Får se. Kanske P kan fixa så jag får dispens och slipper ett par kvällspass här och där.


Söta söta Figgs.