Det blåser på stranden här på Santorini och jag ser din kjol bölja i vågornas rörelse, så som den böljade runt dina knän när vi dansade den där gången. Det är så vackert här men jag kan inte riktigt uppskatta det för jag tänker bara på dig.

  I natt drömde jag att du la handen på min panna och sa att maskrosorna blommat över. Du lät så ledsen. Som om dom aldrig skulle blomma igen. När jag vaknade tänkte jag att jag borde ringa och säga något tröstande, men när solen gått upp kändes det fånigt. Det var ju bara en dröm. Du skulle bara skratta åt mig.