Ibland känner man sig helt enkelt mindre attraktiv än andra. Idag är en sån dag. Jag gick ner på stan för att inhandla lite nya träningskläder. Provrumsljus är inte särskilt smickrande och träningsbyxor har konstig passform nu för tiden. Jag såg fan i mig hiskelig ut! Usch! Det var en fruktansvärd upplevelse!

  Tillslut hittade jag i alla fall ett par byxor som inte fick mina ben/lår/mage att se ut som något som rymt från en skräckfilm. Billiga var dom också. Jag är alldeles för snål för att köpa ”riktiga” träningskläder från affärer som Stadium eller Intersport. Vem fan vill lägga 799 spänn på ett par byxor som förhoppningsvis kommer vara indränkta med svett under större delen av sin livstid? Inte jag i alla fall! Det blev två tröjor, två linnen och en keps oxå. Nu är jag ekiperad för gymmet!

Nu ska jag ut med Figaro. I morse grävde jag fram ett tunnare täcke jag köpte till honom förrförra året som han då hatade och totalvägrade att överhuvudtaget befatta sig med. Jag hittade honom faktiskt i köket i full färd med att försöka få tag på en sax så han kunde klippa sönder det. Som tur är har han ju inga tummar så redan vid kökslådan tog det projektet slut. Nu när han har fått lite perspektiv och har det här årets tjocka vintertäcke att jämföra med så har han faktiskt, kors i taket, accepterat att bära det här lite tunnare. Hurra hurra!