Idag har vi haft tvättid. Det är lita av Svens ansvarsområde eftersom jag sköter städningen. Jag brukar ha svårt att inte komma med ett manande finger. Så även idag. Det är klart att jag kan förstå att det är störande för Sven, men samtidigt så känner jag att jag inte kan låta bli. Det är ju så jävla tillfredsställande att säga ”Vad var det jag sa!”

Nu, en liten teater. Scenen består av vår lägenhet där jag, Jonna alltså, är i full gång med att städa bakom spisen. Sven sitter vid datorn och spelar. Figaro ligger och sover. Gimli ser oskyldig ut men fantiserar om att döda blåmesungar. Vad Amadeus tänker är det ingen som vet, men han ser som vanligt förvånad ut.

Jonna: Sven, kan inte du kolla så tvätten? Det blir så jävla jobbigt om skiten inte hinner torka!

Sven: Nej då, det behövs inte!

Jonna: Okej…

En viss tid passerar, klockan närmar sig halv fem, det är en halvtimme kvar på tvättiden.

Jonna: Kan du inte hämta upp tvätten nu? Den är säkert torr och jag vill klä på soffan!

Sven: Snart….

Det går ett par minuter och Sven kommer tillbaks från tvättstugan med soffkuddarnas överdrag.

Sven: Det i torkrummet var torrt. Men Figaro hade inte satt på torktumlaren, så det var blött… men det är ju en halv timme kvar så det hinner nog torka.

Jonna: Skyll för fan inte på Figaro nu! Tvättar du handdukar?

Sven: Ja.

Jonna: Men ta upp dom och låt dom hängtorka då så blir sängkläderna säkert torra.

Sven: Neeej det behövs inte. Det är inte så mycket och det var redan rätt torrt.

Jonna: Oooookej…

Efter ungefär 25 minuter går Sven åter ner till tvättstugan. Han återkommer med sängkläder och handdukar.

Sven: Det han visst inte bli torrt ändå…

Jonna: VAD VAR DET JAG SA?!

Och nu en illustration över skillnaden på vårt sätt att bädda. Sven skyller som vanligt på något. "Det var Gimli. han sprang ju omkring UNDER lakanet!"