Idag har jag suttit och tänkt på att institutionslivet nog skulle passa mig. Jag föreställer mig att det är enformigt och inrutat. Jag gillar det. Min högsta dröm är att alltid få göra samma sak, på samma tid och sätt varje dag. Aaahh! Jag blir lite darrig av lycka av att tänka på det! Jag kanske borde få en diagnos av nått slag?

  Folk säger saker som ”Du som är ung, ska du inte ge dig ut att resa?”. Varför skulle jag vilja resa för? Jag vill inte ens besöka en annan toalett en min vanliga på jobbet! Okej det är lite hårddraget. Visst vill jag också åka bort ibland men det är inte direkt något jag drömmer om.

  Rutiner är vad jag drömmer om! Det finns alldeles för få av dom i min vardag och det är sorgligt. Jag blir olycklig av det. Faktiskt. Om jag kunde gå upp och gå och lägga mig, äta, jobba, träna och rasta Figaro på samma tider hela tiden skulle jag vara en väldigt mycket mer tillfreds med livet.

Nähej, dags för gymmet. Det tar emot som fan för det är fel dag, fel tid, fel matintag, fel allt. Arsel också!=( Hur som helst. Två månader har gett följande resultat på biceps.

 

Inte så jävla illa tycker jag. Soam sagt, två månaders träning. Jag hade ju en rätt lång vila på typ fyra år ....