Fika med Majje på Te och kaffe Companiet. Vi står jättelänge och väntar och muttrar argt men svenskt lågt till varandra för bakom disken står en kvinna och lyfter på teburkarna med ryggen mot oss. Inte alls serviceminded! Det visar sig senare vara en nervös praoelev.

  Och när vi väl få beställa säger Majje ”Jag vill ha en sån där öööhhm… eeehhh.” och försöker läsa från en handskriven skylt. ”En companiets kaffedrink?” frågar expediten hjälpsamt. ”Jaha, det står companiet … Fast utan p …” Skylten är felstavad och vi trodde det var nått på typ franska eller så.

  Jag vill köpa hela affären för den är full med små söta burkar och flaskor och dofter och smaker. Men jag köper bara en latte som inte är tillräckligt varm men god ändå. Majje får ett matchande sugrör, det matchar hennes naglar. Och hennes mugg. Chickt. Säger man så? Sen promenerar vi hem genom industrisamhället där solen ligger på och värmer som om den vore helt ovetande om att det snart är oktober och faktiskt höst.

Senare bär det av ner på stan igen. Jag hasar från skoaffär till skoaffär, fast jag egentligen inte är särskilt förtjust i skor. En bra sak att ha visst, speciellt vattentäta och varma på vintern, men roliga. Nä. Jag hasar från skoaffär till skoaffär för Majje behöver, nej vill ha, ett par nya. Mina ben är mjölksyrematta och stumma, ungefär som kycklinglår, ospänstiga. Kycklinglåren är förstås det för att dom är döda. Mina lår är inte döda, bara knäböjda.

  Jag hittar två böcker på Åhlens. En Margaret Atwood. ”Han sover i ett träd, insvept i ett lakan. Han sörjer sin älskade Oryx och sin bästa vän Crake.” börjar baksidan med och det låter bekant och som nått jag borde läsa. Den andra boken är en barnbok med karta över ett fantasiland. Jag gillar fantasiländer och boken kostar bara 10 spänn. Jag gillar billigt också. När jag kommer hem upptäcker jag att det är bok nummer två i en serie.