Sedan flera dagar tillbaks har Annsofie och jag planerat att gå på Kulturnattsloppis. Hör ni hur fint det låter? Kultiverat och miljövänligt! Som vi sett fram emot detta! Annonsblad har funnits i stort sätt över hela stan, mycket ambitiöst.

  ”Jag hoppas det är en skitfet loppis!” sa Annsofie och ögonen tindrade av förväntan när vi svängde in på innergården där försäljningen av kulturella och begagnade ting skulle äga rum. ”Jag med!” sa jag och föreställde mig antika små glas och sjömanskistor, ljusstakar i mässing och en och annan läderinbunden fickplunta.

  Vi blev lite besvikna kan man säga. Loppisen bestod av tre små bord fulla med i stort sett skit och ett par kartonger med kläder som vi inte orkade gå igenom. Morris var rätt nöjd däremot för han fick så mycket uppmärksamhet av tjejerna som, antar jag, anordnade den här storslagna loppisen. Vi var väl där i kanske fem minuter. På väg ut skällde Figaro ut en lätt handikappad dam.

Vi gick ner på stan. På torget utanför Rådhuset fanns det en tre fyra stånd med typ hemslöjdsgrejer. Inte intressant. Ett stånd med karameller, brända mandlar honung och tvål. Lite intressant. Okej kanske mycket intressant. Jag köpte en hel del karameller, mest för att dom var så färggranna. Dom visade sig vara väldigt goda också!

Och sist men allra bäst ponnyridning. MYCKET intressant! Vi hoppdes på islndshästar, så vi också kunde ta oss varsin tur, men det var bara två shetlandsponnyer. Unnie och Vickevira. Ja, jag måste säga att Vickevira var nått a det sämsta jag hört i namnväg någonsin! Men hon var hemskt söt med sin långa långa man, lilla musgrå mule och svepande, långa ögonfransar

Vi gick hem genom industrisamhället.

Avslutningsvis blev jag bjuden på fika hemma hos Annsofie och Gustav. Jag älskar att fika! Speciellt hos Annsofie för där får man kopp med fat och mjölk i en liten kanna bredvid! Som att gå på ett riktigt litet kafé, och man slipper dessutom betala! Kan det bli bättre? Don’t think so!
  Morris var väl inte jättenöjd, som vanligt, med att jag kom på besök. Men jag tror han börjar mjukna lite faktiskt.