Träning å skit.
Jag har lite ont i revbenen på högersidan efter träningen. Även om det inte är jättemånga kilon som landar på en, så känns det lite som att få en elefantbebis i bröstet, tack vara att dom där kilona kommer med lite fart.
Och det är frustrerande att vara svagast hela tiden. Det är kanske bara en undanflykt. Teknik är väl det viktigaste, men är styrkeskillnaden för stor tror jag starkast vinner. Och föresten har jag inte bra teknik heller så jag är så att säga jävligt körd. Man borde varit kille. Eller fått gå i barngruppen. Fatta vad najs att vara störst och starkast hela tiden!
Borde ta hårdare tag med styrketräningen. Men det är inte roligt när jag inte vågar göra tunga marklyft och knäböj, för mina knän gör ont så ofta nu för tiden och jag blir skraj att dom verkligen ska paja. Då är ju allt kört.
Skulle behöva tappa i alla fall åtta kilon fett men det är ju det drygaste som finns och jag är så jävla lat! Så kollar jag på gamla bilder och blir bara less på mig själv som släppte allt. Inte för att jag nånsin var nått muskelpaket men fan så mycket bättre än nu var det ju. Skjut mig!