Hur kan man vara så totalt energibefriad som jag är just nu? Tog mig inte upp fören elva. På med favoritmyskläderna, mjukisbygor och stor skjorta. Hasa ett par varv runt kvateren med Figaro som, som tur är, är lika slö som jag.

  Snor och slem och ett igengeggat öga. Jag känner mig inte jätteläcker. Planen för dagen är att tillbringa så många timmar som möjligt med att vara totalt oproduktiv. Nu: Te och Scrubs.

Världens mest oproduktiva veckoslut. Jag är förkyld och seg. Har legat på sofflocket större delen av helgen. Slöglott på American dad och önskat mig en egen alien som kan bajsa smaragdbesatta guldklimpar, harklat upp och snörvlat ner snor och slem. Jag föreställer mig att jag har polyper i näsan som ser ut typ som badsvampar och håligheterna är fulla med snor. Ja döäckligt men så känns det.

Jag känner mig lite dyster och eländig idag. Lite så där Basset houndsorgsen med hängande, röda ögonlock. Det är en svår look. En bassetvalp fixar den. Själv gör det helt klart inte. fast egentligen borde jag vara lite glad för mitt ansikte ser inte längre ut som någonting som blivit tuggat på, nedsvalt och sedan uppspytt av något väldigt vasstandat djur. Det beror på att jag gått tillbaks till mina hederliga Yasminell p-piller istället för den där vidriga uppfinningen Minipiller.

Så var det helg igen. Jag inledde mycket bra med städning av garderober och bokhyllor samt tvättning. Två långpromenader med Figaro blev det också. Lagom mycket kaffe. J det började bra som sagt. Unnande mig macka med brie och serranoskinka. Bjöd över Sven för att hindra mig själv från att överäta. Det ångrade jag förstås. Jag älskar ju att överäta! Men det var trevligt med sällskapet så det var väl okej ändå.

  Hälsade på hemma hos Malin också. Hennes lägenhet är väldigt stor. Jag lärde mig bra saker. Som hur man efter ommålning får bort maskeringstejpen utan att halva väggen följer med. Det lärde mig en trevlig herre när vi diskuterade hur Malin skulle göra med sitt halvfärdigmålade kök. Sen lärde jag mig nått annat men det har jag redan glömt bort, så det var nog inte så matnyttigt så att säga.

Hur som helst. Idag har varit en hemskt seg dag och den lär fortsätta i samma stil.

Idag passade Sven och jag på att gå och förtidsrösta. Jag är nöjd, förra gången var ingen hit. Milslånga köer, ett väntande tåg och en inte så tålmodig hund väntandes utanför stadsbiblioteket. Inget sånt i år. Hunden har blivit tålmodig, ingen kö och ingen tid att passa. Jag körde på Vänstern och Kommuniska partiet. Jag är inte en av dom där som inte vill säga vad dom röstade på. Varför vill man inte det för? Det är ju jättekonstigt. Typ som att man tycker det är pinsamt att erkänna. I och för sig. Röstade jag på SD skulle jag också tycka det var pinsamt och aldrig i livet berätta för någon.

Igår var en rätt oproduktiv dag. Avslutade den med att äta alldeles för mycket kladdkaka och se på Grown ups. Helt okej film faktiskt. Helt okej kladdkaka också. Men inte så okej att en halv form helt själv var värt det … Andra halvan fick jag som tur var hjälp med.

  Idag har det blivit lite mer gjort. Röstningen, som redan nämnts. En mp3spelare har handlats in på Teknikmagasinet så nu slipper jag gå alla mina promenader i dyster tystnad. Kan återuppta mitt joggande också. Det blir så mycket lättare när man slipper höra sitt eget flåsande. Besökt apoteket och köpt panodil, fotfil, skavsårsplåster (vilken underbar uppfinning) och en reflex som ser ut som en katt.

  Målat på spegeln har jag också hunnit med. Det är bara en strykning kvar sen är skiten färdig. Snart kan jag hänga upp den i hallen. Bara ett par småsaker som ska fixas där först. Som att hyllor i ska monteras ner och förpassas till vinden. Två nya hyllor målas och monteras upp. Naturligtvis efter att hålen från de förra har spacklats, slipats och målats över. Skaffa ett nytt skoställ, måla det i antikvitt också, åka till IKEA och köpa skrivbordet jag har spanat in, måla en del av väggen i en mörkare nyans. Sen kan jag hänga upp spegelnt. Hängning beräknad någon gång våren 2012.

Amadeus är förälskad i min dator. Han ligger jämt på den eller nära den. Idag hittade jag dom omslingrade i ett kärleksfullt famntag. Jag är inte så förtjust i det. Amadeus är tung och jag är lite orolig att han ska paja skärmen om han ligger för mycket på den.




Jag ska snart försöka få arslet ur vagnen och städa av lägenheten. Måste boka en tvättid också. Jag har glömt bort hur viktigt det är att ha regelbundna tvättdagar. Nu svämmar det över av smutstvätt typ.=S

Jag har ont i ansiktet. Högersidan. Jag har en finne där som har blivit infekterad tror jag. Ömmar som satan och jag kan förstås inte låta bli att pilla och klämma och trycka. Aj! Har i alla fall hämtat ut Yasminell som barnmorskan var vänlig not att skicka till mig istället för den här skiten jag har nu! Tyvärr ska man tydligen inte byta mitt i en karta, men jag tror att jag tänker skita i det faktiskt…

  Nåväl. Dags att ta tag i den här dagen tror jag bestämt.

Igår var jag på 30:årskalas. Jag tror faktiskt det var mitt första 30:årskalas ever och det var en trevlig upplevelse. Även om jag inte fick några presenter själv. Maten var strålande. Smörgåstårta. Väldigt klassiskt och skitgod var den. Jag åt två bitar, eller nej tre. Jag tog en bit till senare på kvällen också. Nu önskar jag att jag smugglat med en doggybag hem.

  Det var inget vilt party direkt. Förutom maten så sjöng vi förstås för födelsedagsbarnet, han öppnade sina presenter. Alla rotade runt och tog för sig av spriten/ölen/vinet som det frikostigt bjöds på. Jag tog också för mig förstås, men mer av allt ätbart en drickbart. Hur kan allting vara så himla gott så fort det är någon annan än man själv som köpt/lagat det??

  Fyra flickor trängde in sig på den lilla toaletten och tog konstiga bilder av varandra. Somliga blev fulla och gick hem utan sin kamera och nån annan föreslog att det skulle tas snoppbilder med kameran för att förvirra Somliga, som alltså hade gått hem. Förslaget hyllades men rann sen ut i sanden.

  Det röktes smaksatta cigarrer och diskuterades pinsamma one nightstands och pinsamma inteonenightstand. Björns historia var bäst. Han hade vaknat och känt att någon låg på hans arm. Han hade med svår ångest och hårt hopknipna ögon försökt komma på vem han fått med sig hem kvällen innan. När han tillslut vågade sig på att försiktigt kisa åt sidan upptäckte han att det var han själv som låg på sin arm. Hohohihihi!





Idag har jag varit på morgonpromenad till Vrinneviskogen. Där kryllade det av människor så vi gick hem rätt kvickt. Men det blev en rätt bra promenad allt som allt. Utöver det finns det inte så mycket annat att säga om dagen, förutom att det var ett mycket underhållande program på tv4 om pinsamma djur och deras ägare. Där var det ett inslag om taxen Darcy, åtta månader gammal med en hemsk hemlighet …. han åt sitt eget och andras bajs! Och den sturska papegojan vars namn jag inte kommer ihåg, som var djupt störd och ville idka sexuellt umgänge med sin ägarinna och Jack russelln Milo som inte gillade att husses flickvän flyttat in och därför tuggade sönder alla hennes saker. Det var ett roligt program. Synd att jag jobbar nästa söndag. Annars skulle jag kolla då med.

Igår var jag på riktigt kasst humör. En bra sak med kasst humör är att jag blir väldigt effektiv. Figaro fick en massa motion och jag fick tummen ur när det gäller spegeln jag inhandlade för flera månader sedan. nu är den renskrapa (gjort för länge sedan) och ommålning är påbörjad. Här är en mitt emellanbild. Efter skrapning, före målning.



Det är så skönt med helg att jag känner mig alldeles euforisk. Ledig ända till klockan 17 på måndag! Halleluja! Det skulle vara mer sansat på jobbet i september. Nu har september bara precis börjat men det har varit allt ifrån sansat! Men nog om jobbsnack nu.

Idag är tredje dagen i rad då jag (peppar, peppar) inte har stoppat allt som kommit i min väg i munnen. Jag vill inte säga att ”Nu jävlar tar jag tag i det här!” för då kommer jag säkert inte orka. Men jag tänker det, med små, små bokstäver.
  Har varit på en två timmar lång promenad med Malin och Story. Var så hungrig att jag höll på att avlida! Malin fiskar upp två tior ur fickan som hon erbjöd mig. Crap! Men jag var ståndaktig och duktig. Tog dom där pengarna, gick och köpte en lättkesella och en Bravo äppeljucie (till Malin). Sen snodde jag ett par engångskinapinnar eftersom det inte fanns några skedar eller nått att äta med. Jag kände mig duktig! Inte på grund av stölden alltså, utan på grund av det hälsosamma valet av mellanmål.

Jag hade ställt klockan på 6:30 i morse. Det gick ju som en dans att gå upp då igår. Men inte idag. När klockan ringde fick jag ett sånt där obehagligt ”åhnejharjagförsovitmig?!-uppvaknande” Istället för ett ”aaahhhvadhärligtmedtidigmorgon!-uppvaknande.”. Mycket besynnerligt med tanke på att jag börjar sent idag och dessutom sovit väldigt bra.

  Hur som helst. Jag ställde om klockan och sov en och en halv timme till. Vid åtta masade jag mig upp och in i badrummet. Mitt ena öga är alldeles rött och ögonlocket lite svullet. Jag ser inte klok ut. Men det är jag ju van vid så jag blev inte så väldigt upprörd.

  Figaro och jag gick runt tennisplanen. Där stötte vi ihop med Crazy Lennie. Vi gick där i lugn och ro när hon och hennes husse kom nertrillande från Bögberget. Jag blev rätt förvånad när jag såg honom böja sig ner och koppla låss henne. Sen såg han mycket förvånad ut när Lennie dundrade iväg mot oss (han hade tydligen inte sett oss). Han såg ännu mer förvånad ut när Lennie inte fick ett psykbryt och försökte slita Figaro i stycken. Måste erkänna att även jag var lite förvånad.

  Sen skulle han förklara varför Lennie hatade Figaro så mycket. Han sa att det berodde på att Figaro och Sigge attackerat henne för många herrans år sedan. Jag snörpte surt på munnen och rättade honom vresigt. Det var faktiskt Lennie och cockerspanieln Oskar-Lukas (nej han har inget dubbelnamn men jag minns aldrig vad det är han heter) som kom framrusande till oss, både Sigge och Figaro var kopplade. Och det var aldrig frågan om något attackerande från nått håll. Bara lite rgsint gapande från Sigges sida. Och Oskar-Lukas hyser då ignet agg mot Figaro trots att han blev precis lika ”attackerad” som Lennie. Så det så! Dessutom tror jag snarare att Lennis dåliga associationer kommer från när hennes husse brukade hängde upp henne i kopplet när hon och Figaro hälsade på varandra som yngre. Vem fan skulle inte bli sur över en sådan sak? Mycket besynnerligt beteende dessutom eftersom det var han som kom fram och tyckte dom skulle hälsa. Men sen tyckte han väl att dom lekte lite för livligt och att strypa sin hund lite vore ett bra sätt att dämpa ner henne på.

  I alla fall så gick mötet galant tills hussen skulle koppla upp Lennie. Så fort han tog i hennes halsband blev hon sitt vanliga galna jag igen.

Klockan är inte så mycket, men jag har lixom ingen motivation till att få något gjort. Jag vet inte ens vad jag borde göra. Visst dammsuga funkar alltid. Sätta igång och måla den där spegeln kanske. Men som sagt. Ingen motivation.

  Har varit ute på en lite längre tur med hunddjuren. Först upp till djuraffären för att inhandla nytt halsband och koppel till Figaro. Samma hederliga modell som vi haft dom senaste åren. Rundsytt halvstryp och tunt, tunt koppel, svart läder såklart. Han blev mycket tjusig. Han blev mycket arg på ett par barn som sprang och skrek utanför dörren också. Och mycket glad över uppmärksamheten han fick av den som vanligt våldsamt käcke expediten. Sen gick vi runt Himpa i den strålande solen också. Det var skönt. Tills det blev för svettigt och jag blev pissnödig.

Eventuellt får jag sova i soffan i natt. Någon (Figaro misstänker jag) har nämligen spillt ut vatten i sängen. Det är ju smart att ha lite vatten på nattduksbordet om man vaknar och känner sig törstig mitt i natten. Det är mindre smart att låta det stå där resten av dagen tydligen.

Figaro var lite tveksamma till att gå upp i morse. Men efter lite övertalning så gick det. Och eftersom det var rätt viktigt att vi kom iväg på en rätt rejäl promenad fick han själv bestämma vägen och då gick det riktigt bra!

  Efter jobbet drog vi en tur runt tennisplanen och nu ligger djuren och sover igen. Det är nog bra för Figaro att vara ensam hemma. Eller rättare sagt bra för mig. Tror inte han riktigt, riktigt kan koppla av när han är ensam, vilket gör att han verkar mer avslappnad sen när jag är hemma igen.



På lördag ska jag på 30årsfest. Vad köper man till en nybliven 30:årig militär som gillar strategispel? Mer än så vet jag lixom inte. Egentligen vet jag inte ens om det heter strategispel det han spelar. Det här tåls att tänka på …

Fem timmars jobb gick ju rätt snabbt att beta av. För det fanns ju att göra som vanligt. Åh vad jag längtar efter lugnare tider! Min gruppchef är tillbaks och han skulle fixa med mitt schema (som var fel även den här månaden och nej det går ju inte att bara gå ner i tid sådär inte plötsligt, det får bara föräldrar göra, ööhh…). Men det skulle fixas till i alla fall.

  Har varit på en promenad med Therese också. Det är rätt roligt för Figaro leker faktiskt med Max och det är inte en allt för vanlig syn nu för tiden. Och en promenad med Annosfie och Morris. Ingen lek, bara sura miner.

  Annars har jag mest ätit kopiösa mängder vattenmelon och frusit. Jag har lite lite liiiiite känningar i halsen på höger sida idag. Det är okej. Vad som inte är okej är mitt ansikte, dom där jävla pillrena som jag fick (på eget önskemål men ändå) hos barnmorskan har gjort mig lika finnig och knottrig som för tio år sedan. Sån jävla ångest! Och ja jag hade en rätt sen finnperiod. Inte i typ 13-17årsåldern utan typ 18-22. Det är synd om mig.

Den här helgen bara försvann.=S Jobb i lördags och efter det, middag på Harrys. Bara tjejer från jobbet. Det var hemskt trevligt men jag kunde inte stanna länge på grund av omständigheter som rörde framför allt Figaro men även annat.

  Maten smakade bra men inte JÄTTEBRA. Fast alla andras mat såg ut att smaka JÄTTEBRA. Speciellt Malins för hon hade beställt lamm. ”Ååååh jag önskar jag beställt det DÄR!” satt jag och tänkte om varenda jävla tallrik utom min egen i princip.

  Vi hade inte suttit särskilt länge när det drällde in ett stort sällskap bestående av framför allt lite äldre, rödmosiga herrar. En av dom herrarna var min gamla gympalärare, Thomas. Han var väl den minst rödmosiga faktiskt. Troligen på grund av sitt yrke. Hur som helst, dom var jättehögljudda! Skrek och skrålade och gapade och vid vårt bort viskade vi lite upprört till varandra ”Hade det där varit ett gäng ungdomar hade någon sagt åt dom att dämpa sig.”. För visst är det lite så att vuxna får bete sig lite hur som helst utan att få onda ögon från omgivningen.



Idag har vi inte gjort många knop. Glidit upp till Ö&B och inhandlat kattsand, penslar och maskeringstejp till min spegel och en ny dörrmatta som är väldigt artig. Den säger Välkommen och Välkommen åter. Jag vill helst att den inte ska säga något alls men några såna fanns inte, inte i vettigt material i alla fall. Så det fick bli den här.

  Lite kaffe på O’Learys hanns med också. Det är ju inte direkt ett kafé men deras kaffe är aaaaasgott! Plus att man får mjölk i en liten söt kanna vid sidan av och en liten bit mörk chocklad. Sweet!

  Vid bordet bredvid satt ett par i kanske 40-45års åldern. Dom verkade ha trevligt. Sa inte så mycket men såg nöjda ut. ”Vet du vad det första en blondin gör på morgonen är?” sa mannen plötsligt. Kvinnan (som var blondin) sa ”Hihihihi! Jag vet inte om jag vill veta. Hihihi!” och sneglade på oss. ”Hihihi!” sa jag, för hon såg så roligt generad ut. Svaret var Går hem och det viste jag. Det finns mycket roligare blondinskämt.

Nu måste jag städa lite, sen blir det middag.

Aaaah skolstart. Jag minns det som igår. Redan då var jag som besatt av kontorsmaterial. Nya pennor, block, pärmar. Underbart! Jag inbillade mig lixom varje år att jag på nått mirakulöst sätt under sommaren skulle ha utvecklat en vacker handstil att fylla mina nya block med. Det hade jag förstås inte och alla dom där blocken och pärmarna fylldes med mina fula kråkor som knappt ens jag själv kunde (och fortfarande ibland inte kan) läsa. Suck. Varför har jag ärvt alla min fars dåliga kvalitéer? Som astunt hår, ful handstil och depressioner? Varför kunde jag inte fått morsans hår, handstil och positiva inställning till allt? Näää där fick jag förstås bara obefintlig midja och smala höfter. Kast!

  Men vad jag skulle komma fram till var att idag har jag köpt en fin pappersmapp och en fin pärm, för jag kunde inte låta bli. Får väl stoppa räkningar och viktiga papper i dom istället för handskrivna papper.

På dagens morgonpromenad såg jag en sån där stöddig machokille ”träna” med sin Dobermann. Det gick ut på att han gick fram och tillbaks och ryckte i kopplet och kickade till hunden i baken stup i kvarten. Jag vet inte om dom tränade på att gå fint i koppel eller på att gå fot. Hunden var i alla vall väldigt nervös och hoppade och ryckte så fort den där machosnubben gjorde en annan rörelse än att vagga tufft med axlarna. När han satte sig ner flyttade han förstås ut rumpan, vem skulle inte göra det om man är van att bli sparkad i häcken hela tiden? Då blev machokillen sur och ryckte lite mer i kopplet. Jag tycker sånt där är så jävla trist att se!

Samtal med Vårdcentralen:

Jag: Jo jag har ont i halsen och är lite svullen. Det har varit så i ungefär en vecka och det ger lixom inte med sig.

VC: Hm… Har du ont på båda sidorna?

Jag: Nej det har gått från den ena till den andra. Det gör ont när jag rör tungan.

VC: Hm… Har du feber?

Jag: Nej.

VC: Hm… Ja… Det kan ju vara någon sorts infektion.

Jag: Problemet är att jag pratar i telefon hela dagarna på jobbet …

VC: Så det gör ont när du pratar?

Jag: Ja eftersom det gör ont när jag rör tungan.

VC: Aha … Gör det ont när du gapar?

Jag: Nej.

VC: Hm… Och du har aldrig känt så här förut?

Jag: Jo flera gånger, men det brukar gå över.

VC: Aha … Ja det kan ju vara nån infektion.

Jag: Okej.

VC: Det är ju svårt att säga. Men ja det kan ju vara en infektion.

Jag: Oooookeeeej …

VC: Och det blir värre när du pratar mycket?

Jag: Ja. Och på nätterna.

VC: Hm… Du kanske skulle försöka att inte göra det så mycket.

Jag: Ja det blir ju svårt med tanke på mitt jobb.

VC: Haha! Ja det förstås. Det kan ju vara nån infektion i stämbanden.

Jag vill sucka mycket, mycket djupt: Okej.

VC: Men det är ju svårt att säga… Och det blev värre på natten sa du?

Jag, börjar önska jag sms:at eniro och frågat vad som var fel på mig istället.

VC: Det är ju svårt att säga vad du ska göra … För det kan ju vara en infektion som är påväg tillbaks. Eller som är på väg att bryta ut.

Jag: Jag kanske ska avvakta och återkomma om det inte blir bättre?

VC: JAAA! Ja du kan ju avvakta och blir det värre eller inte bättre är du förstås välkommen åter.

Jag: Gud vad snällt! (tänkte jag). Då gör jag så.

VC: Okej! Tack så mycket.

Jag: Tack ... För inget! (tänkte jag)

Vad var det där för jävla hjälp? Ingen alls! Jag kunde lika gärna ringt upp mig själv på mobilen och haft den där konversationen. Nu hatar jag Vårdcentralen!

Det regnar på tvären. Jag har suttit och väntat på att dom ska ringa tillbaks från vårdcentralen men det gjorde dom inte och jag blev arg. Sen kom jag på att det faktiskt inte var så konstigt att dom inte ringde för jag hade knappat in Majjes telefonnummer istället för mitt eget. Ooops! Dom är lite för lika och jag ringer ju oftare till henne än till mig själv. Nu kan jag inte bestämma mig för om jag ska ringa igen. Halsen känns hanterbar, men det gjorde den verkligen inte i natt!

  Sen skulle jag ringa till IWT, det hade jag bestämt mig för att göra igår men då hade jag förstås tagit miste på dag. Jag fick för mig att det skulle vara tisdag idag, vilket det som tur är inte är (närmare till helgen), men tyvärr innebär det att dom inte har öppet. Får försöka komma ihåg det imorgon.

  Äh, jag ringer igen. Får säkert ingen tid idag och känns det bättre imorgon kan jag ju bara avboka. Nu måste jag promenera med hunden. Det regnar rakt ner nu. Jag kommer bli blöt om fötterna. Jag hatar det.=S

Halsontet är tillbaks. Fast den här gången på andra sidan (vänster för den väldigt nyfikne). Jag kan inte sova eftersom det gör så jävla ont. Om jag trycker på utsidan av halsen kan jag känna min egen puls. Det låter helt normalt förstås och det skulle det vara om jag tryckte där man ska känna pulsen, men det gör jag inte. Det är mer ett svullet pulserande jag känner. Att svälja är rena tortyren, vilket naturligtvis innebär att jag måste svälja precis hela tiden! Min salivutsöndring kan jämföras med en mycket sugen Grand danois. Funderar på att stoppa munnen full med papper.

  Inga värktabletter har jag heller. Kunde ju gått och handlat igår men då kändes ju halsen bra! Dessutom är det helt orealistiskt att båda paketen jag köpte när det nu var redan är slut. Jag tror att Gustav kanske har rätt och att det är Figaro som stillat sitt missbruk med dom. Han har ju varit väldigt frisk sista tiden. Inte en ända bruten klo. Kanske har han sålt lite till Morris också.

  På tv:n är det bara skit. Jag har visserligen en liten hög med böcker men har inte lust att läsa. Helst vill jag förstås sova men det går bara inte. Tur att jag börjar sent imorgon. Om jag nu går. Gick ju idag och se vad det resulterade i? Kanske vore ett läkarbesök mer lönsamt. Får man penicillin om man inte har halsfluss på riktigt? För det har jag inte. Då skulle rösten ha ballat ur också, vilket den tyvärr inte gjort. Det är ju annars det ända som gör halsont ”mödan värt”.

Månen var mycket tjusig i kväll när Figaro och jag var på promenad.

Jag får inte riktigt till det med bloggandet nu för tiden märker jag. Och att gång på gång säga att jag sak rycka upp mig blir ju bara löjligt. Idag är jag i alla fall hemma och vilar upp min ömmande hals. Den är bättre än igår. Idag kan jag tillexempel röra tungan utan att det gör särskilt ont.

  Det har ju varit augustifest den här helgen. Jag åt inga munkar, inga langos, inga remmar. Jag åt faktiskt bara lite wasabinötter som jag fick. Eller lite, en hel påse.=S Och det ända jag köpte själv var en liten body som Tesses unge ska få. Marknaden var rätt kass i år. Samma sak stånd efter stånd. Jag tror inte ens jag var på marknaden förra året faktiskt.

  Fyrverkerierna såg jag alla dagar utom onsdagen. Torsdagen var bäst, vem som vann har jag ingen aning om. Intresserar mig föga kan man säga.



Jag har försummat Figaro å det grövsta både igår och idag. Jag skyller på min sjukdom. Han skyller på mig förstås och det gör han väl rätt i. Hans ögon hänger anklagande fast vid mig så fort jag rör på mig. Fast jag tror det är mest spel för galleriet för så fort vi ska gå ut segar han ihop och vill inte. såvida vi inte går ner på stan, för där har ju folk slängt mat i drivor.
  Men här om dagen var vi på en tur i Vrinneviskogen. Bara jag och Figaro och en halv miljon joggare. Det var trevligt. För oss, joggarna såg plågade ut. Efter ett par timmar gick vi i alla fall tillbaks hem och kände oss relativt nöjda.

Hemkommen efter två och en halv timmes promenad ihop med Therese, Isak, Max, Kenzo och Figaro förstås. Fast att påstå att Isak promenerade var väl en överdrift, han gick kanske tio minuter på sin höjd! Resten av tiden spenderade han i sin vagn. Rätt slappt tycker jag …

  Jag har obehagligt ont i halsen. Gillart inte! Det kom bara sådär under promenaden. Snart ska jag käka lite makrill och sen blir det nog te resten av kvällen. Jag måste ha överansträngt mig lite när jag var ute på gårdagens jätteintensiva joggingtur …

Idag har jag superfyndat! Normalt sätt beställer jag svindyrt jordnötssmör utan socker på nätet. Men idag råkade jag trilla förbi Orions livs, och vad hittade jag där (förutom massa spännande saker jag inte har en aning om vad man ska göra men som jag ändå ville ha)? Jo, billigt jordnötssmör utan socker som dessutom visade sig vara jättegott! Halleluja!

  Figaro satt utanför och väntade, i en vattenpöl, den ända som fanns inom räckhåll för honom. Så jag kunde inte botanisera så länge som jag ville där inne på Orions. Lär gå dit snart igen och köpa lite oliver från deras utökade sortiment också!