Jag älskar Sven, det gör jag. Men jag måste erkänna att jag hade bytt ut honom vilken sekund som helst! Om den här mannen kom och knackade på! Jag har aldrig sätt nått tjusigare!

Annars gick det precis förbi en kille med en hund. Han hade rosa bajspåsar. Det tycker jag är svårt att förstå. Kostar massa extra och det förskönar ju inte direkt innehåller heller. Nu ska vi gå över till Annsofie en sväng.

En sak jag inte förstår är folks missbrukande av punkter. I min värld är många punkter antingen en cliffhanger/tveksamhet eller ett tecken på ironi. T.ex. om jag lade upp en bild på mig själv och fick kommentaren ”Vad snyggt …” så hade jag utgått ifrån att personen menade ungefär motsatsen. En gång för tusen år sedan skickade jag en vykort till en pojke jag verkligen gillade och fick följande sms:svar: ”Tack för vykortet … det var fint …”. Det rann ut i sanden efter mycket kort tid kan jag meddela. Nog om detta nu.

  Vi har ätit hamburgare idag. Jag hoppade över brödet och eftersom vi inte hade någon dressing blev det mango chutney istället, lite grönt förstås och så ett gäng jalapeños. Satan vad starka dom var! Det brann i käften på mig! Men gott så det förslog var det ändå! Nu ska jag hälla i mig en proteindrink innan jag hoppar i säng och läser mig själv till sömns. God natt!

Laxlunch. Fan vad gott! Lax är min absoluta favoritfisk, om någon skulle vara intresserad. Man kan göra nästan vad som helst med den och den blir ändå bra (förutom om man låter den gå alldeles för länge)! Så måste den förstås vara färsk också. Annars tappar den nästan allt.

  Vi har varit en sväng till Myrorna och hittade som vanligt mest bara skit. Det är för tjockt med grejer. Så fort jag kliver innanför dörren vill jag falla till golvet och hyperventilera. Fast jag köpte två böcker och en keps. Min blev ju snodd som ni kanske minns.

  Sven ligger och sover middag och jag är uttråkad som fan. Försöker snacka med Majje på MSN men den kärringen svarar inte.>:(. Det irriterar mig faktiskt när folk är inloggade på MSN när dom inte är där. Vad är meningen va? Värst är det ju om folk är online oxå, och inte typ Inte vid datorn. Egentligen borde såna människor inte få ha MSN! Jag har varit inne på Facebook en sväng också, men den sidan är totalt obegriplig! Hur orkar folk?! Well, jag har ju alltid The Figgz att hänga med. Vi får helt enkelt gå ut och glida igen.



Jag har en lätt antydan till träningsvärk i rygg och biceps. Najs!

Det är avokadosäsong just nu. Det finns nästan inget som är så gott som en precis lagom mogen avokado! Det blir mycket avokadomellanmål framöver känner jag.

  Figaro och jag har varit i djuraffären och köpt kattmat. Det verkar bara bli dyrare och dyrare! Helvete! Men katterna måste ju äta så det är bara att punga upp lixom. Idag slapp vi den allra supertrevligaste expediten. Rätt skönt. Det blir lite för mycket ibland.

  Nu dricker jag kaffe. Kaffe är ju fullt av antioxidanter som, som alla vet är askalas för kroppen! Kaffets positiva effekt har väl inte gått någon förbi direkt? Men något kaffeförhälsanförespråkarna aldrig tar upp är vad som händer, om nått händer, när man häller mjölk i kaffet. Nu har jag i alla fall från säkra källor fått höra att mjölken inte har någon negativ effekt alls. För den väldigt nogräknade gäller det bara att räkna med kalorierna från mjölken i dagsintaget.

Igår köpte jag ett lapptäcke på tradera. Woho! Fast jag är bara halvnöjd. Jag har ett vagt minne av ett färgglatt och mjukt och lite söndertuggat lapptäcke från när jag var liten. Ett sånt ville jag ha fast utan den söndertuggade delen. Det här är mest grönt, men jag tänkte att det funkar. Jag ska ha det som överkast har jag tänkt.

  Sven ska tvätta och jag har bestämt att Figaro inte får leka i källaren. Jag tycker han ska vila sitt ben. ”Jag gör det här för ditt eget bästa, inte för att vara elak.” sa jag. Figaro tror att jag ljuger. Det kanske jag gör också. Jag vet inte riktigt. Jag har egentligen inga bevis för att hans ben blir värre av källarbus.

Jag har fullkomligen tappat konceptet. Jag vill bara äta å äta å äta. Helt obegripliga saker! Som smörgåsgurka. Jag har satt i mig hur mycket som helst! Herregud jag får världens ångest av sånt här! Jag är rädd att jag ska gå i sömnen och äta upp typ katternas mat eller nått annat sinnessjukt! Eller nejs kanske inte direkt rädd, men lite fylld av obehag inför tanken.

  Dessutom är jag orolig för Figaro. Han är inte som vanligt. Saker han gjort som inte är som vanligt:

- Vid ett antal tillfällen försökt hosta/halvkräkas upp något.

- Ratat en tuggpinne utan att det fanns något godare inom synhåll.

- Skakat en massa, som om han hade frossa.

- Fisigt en hel del.

Kanske är det hästbajset han åt igår som rör på sig? Ja, jag vet inte, det kanske kan göra så. Han känns inte varm, ser inte hängig ut och visar intresse för allt som är gott och som inte är menat för hans lilla mage, som vanligt. Får se imorgon hur han mår. Vill helst slippa veterinärbesök faktiskt. Just nu. Har dock planer för ett längre fram. Vaccination och sånt där.

  Jag blev lite nyfiken på att kolla hur gråhårig Figaro egentligen börjat blir. Det var värre än jag trodde! Kolla på pricken och det bruna på kinden. Han börjar bli alldeles gråblek och dan. Men fin ändå!

Jag har haft lite svårt med motivationen idag (och igår och i förra veckan osv). Det resulterade i att jag åt en massa jordnötssmör och nästan hoppade över träningen idag. Det var precis på håret! Men tillslut tog jag mig iväg och det var bra för nu känner jag mig betydligt mer avkopplad.

  Figaro och jag har precis kommit in från en promenad runt Himpa. Han är lite sliten från igår faktiskt, så vi höll ett lågt tempo och fick till och med ta en liten paus mitt på fältet. Vi körde lite stretchövningar och meditation och sen gick vi vidare. Nu lät det lite ambitiösare än verkligheten. Egentligen drog jag bara lite i Figgz onda bakben och tvingade honom sen att ligga och koppla av. Nu ligger han och tar igen sig lite till och vi ska gå och handla, i regnet. Jag måste ha mjölk! Förut fick jag ta grädde i mitt kaffe, fruktansvärt onödigt egentligen. Men jag behövde kaffe!

Nu är jag ledig ända fram till 9:00 på fredag! Halleluja! Försöker komma på hur den här tiden spenderas bäst. Att absolut förbjuda fotbollstittning i hemmet är ett sätt. Igår kollade Sven och Anders på fotboll här nämligen och det slutade med att Sven blev lätt överförfriskad och slog som en vilde i ytterdörren när han kom hem efter att dom varit iväg till Babel för att ”Ta en sån där god whiskey, vad hette den nu igen Jonna?”. Igår, när Sven skakade liv i mig, som gått och lagt mig, kom jag ihåg det. Nu står det helt still. Skit samma. Vill dom titta på fotboll i kväll får dom göra det annorstädes!

Jag jobbade rätt perfekta tider idag. 8-13. två minuter över ett kastade jag mig upp på järnhästen och galopperade hem. ”Kommer du nu? Slutade inte du två?” sa Sven förvånat när jag dundrade in genom dörren. Det var meningen att Sven skulle lagat mat tills jag kom hem så jag kunde äta innan jag påbörjade Expedition Ringarum. Så blev det alltså inte. Jag fick ta med en burk med kvarg och hallon istället.

  Figaro och jag packade våra grejer och drog till bussen som avgick 14:05. Strax innan 15:00 anlöpte vi hamn: Ringarums centrum! Där stod Tesse och väntade på oss med bilen. Vi rullade vidare ut till stallet där hon hänger. Aahh!! Det luktade rent ljuvligt! Jag blev så nostalgisk att jag nästan grät en skvätt! Men bara nästan.

  Tesse är halvfodervärd på en häst som heter Bolero. Bolero stod i samma stall som mina hästar en gång i tiden för tusen år sedan. Då var han en ungtupp. Nu är han en farbror på 18 år. Men han var sig väldigt lik faktiskt. Underläppen hängde lite mer och ryggen var inte lika rund och knubbig.

  Figaro var världsvan som fan och skällde bara lite på hästarna. Sen visade han sig på styva linan och sprang i häcken på Bolera hela tiden! Och sprang han inte i häcken på honom sprang han precis framför fötterna på honom. Bolero var tålmodig som få. ”Shit vilken pytteliten häst!” såg det ut som han tänkte.

  Jag brukar säga att Figaro inte är särskilt förtjust i bajs. Nu vet jag att det egentligen är så att han inte är så förtjust i gammalt bajs. Färskt bajs däremot, det är andra grejer det! ”Både gott att äta och skönt att rulla sig i!” sa Figaro och gjorde både och.

  Sen åkte vi hem till Tesse och Figaro slet en boll i stycken, försökte göra sig till för katterna och förälskade sig tillfälligt, men intensivt i Tesses grannes hund. Vi promenerade runt och satt en del på bryggor och filosoferade. Både en brygga som låg i vattnet och en som ännu låg på land. Det bränner lite i mitt ansikte. Solen har tagit en hel del minsann!

  Nu ska Figaro och jag gå en kvällstur. Sen blir det en snabbdusch och sen sooovaaaaa!

Kenzo kom ungefär vid halv två, nytrimmad och tjusig! Vi tog en promenad runt Himpa och det var så varmt att jag kunde ta av mig jackan och bara gå i linne. Vi stannade till vid vattnet och där låg det något och flöt. Det såg ut ungefär som en fågelunge först, men det var ett Mumintroll, upptäckte jag efter att ha fiskat upp det.

  Jag klarar inte av övergivna mjukdjur. Inte ens blöta, skitiga och rätt äckliga mjukdjur. Så jag stoppade Mumintrollet i dubbla (rena) bajspåsar och bar hem honom. Nu är han tvättad och ligger på tork på elementet. Sen ska han få joina resten av mjuisfamiljen. Där finns hittebarnet Isbjörnen som jag också hittat ute. Förut fanns det en Tiger också, men den döda Figaro. Han tyckte väl det fick rätta med två katter i huset.

Jag gick förbi Hemköp i morse, fast egentligen var det väl snarare i förmiddags, för att köpa lite lyxfrukost. Figaro satte jag som vanligt utanför och när jag kom ut igen satt han kvar, lös! På marken bredvid honom låg halsbandet som satt fast i kopplet som satt fast i bänken. Jag fick nästan en hjärtinfarkt!

  Figaro har ett halvstryp som han aldrig förr har lyckats ta sig ur. Varken genom att backa ur det eller lixom lyckas få det att glida över öronen. Någon måste ha gått förbi och helt enkelt tagit av honom halsbandet! Folk är fan helt från vettet!

  För säkerhets skull provade jag nu när vi var ute, helt utan framgång, att försöka dra av honom kopplet. Jag är säker på att det inte går!

I lördags var en bra dag. Sven kom hem medan Figaro och jag var ute och gaypridade runt på staden. Vi gick ut och tog en drink som var rätt äcklig för att vara en drink och en whiskey som var rätt god för att vara en whiskey. På tv:n visade dom nån kampsort och lite längre bort vid baren satt enligt herren till höger om oss ”Norrköpings porrdrottning”. Hon såg lite ut som en uppsminkad kassler. Väldigt rosig och rutig lixom. Sen gick vi hem och Sven ville visa mig sin favoritkamsportare George St Pierre för han var sååå bra! ”Fast du kanske inte tycker det är så roligt för dom ligger mest ner.” sa Sven men jaga tyckte det var roligt för St Pierre var sååååå snygg faktiskt. Jag brukar inte tänka så jättemycket på hur karlar ser ut men helt blind är man ju inte lixom. Sen gick vi och la oss och sov jättelänge

  På morgonen undersökte jag Svens rygg och tänkte att han borde kolla upp sina födelsemärken för vissa är små och jätteröda, som om någon skvätt lingonsylt på honom. ”Hur mår du?” undrade jag. Sven sa att han mådde bra och jag undrade om han var alldeles säker men han var det. ”Det känns inte som du har fått lite cancer då?” frågade jag. ”Nej.” sa Sven.

Figaro och jag gled runt och tog tusen bilder på oss själva, fast i ärlighetens namn var det mest jag som tog bilder för Figaro har ju det här problemet med avsaknande av tumme som försvårar för honom. En fika tog vi också och jag gillar när folk flinar fånigt och säger till varandra ”Titta vilken sööt!” när dom tittar på Figaro.

  Det är trevligt att Fika med Figaro. ”Det är lite för kallt för att sitta länge, eller vad säger du?” frågade jag och jag såg på Figaro att han höll med. Han fick lite leverpastej och ett glas vatten, men vatten ville han inte ha.

  Vi åt kräftsoppa till lunch och det var gott men lite för salt faktiskt och såg ett avsnitt av I huvudet på en mördare som handlade om en fullkomligen tokig kvinna som kokade sin killes huvud. Det konstiga var att dom hela tiden sa att ingen hade kunnat ana hur illa det skulle gå. Hur kunde dom INTE ana undrade vi, för kvinnan hade hotat och knivhuggit och spräckt skallar under hela sitt vuxna liv!

  Sen gick vi hem till Annsofie och tog en öl med henne på uteplatsen. Fast jag tog ett glas flädersaft istället och det var asgott! Figaro var vild och galen och pinkade på deras rododendronbuske typ sexsju gånger och det tyckte jag var lite to much. Men han är ju lite sån, alltid för mycket lixom. Fast på ett rätt sött sätt oftast.

  Precis innan vi skulle gå råkade jag kasta upp Figaros repleksak i ett litet träd och sen fick vi hålla på i en hel evighet för att få ner det! Figaro bara skällde och skällde och jag stäckte pekfingret på vänsterhanden. Det gör fortfarande ont!

  På kvällen åt vi våfflor och såg på The men who stare at goats. Den var rolig! Nu ska Figaro och jag gå ut och glida igen.

Jag upptäckte precis att jag är kompis, på Facebook, med Grannen från Beck . Det hade jag ingen aning om!

  Figaro och jag har precis kommit in från en tur på stan. Det är tydligen Gay pridefestival här den här helgen. Vi såg inget festivaligt någonstans! Igår såg vi två killar som gick och höll varandra i handen. Jag undrar om det var själva paraden?

  Jag har stulit idag. Påskliljor. Fast jag vet inte om det kan räknas som stöld om man plockar dom ur en rabatt där dom inte är medvetet planterade utan mer lixom bara verkar växa av en händelse?

  Nu har mitt hår börjat växa ut igen men jag ser för gammal ut för att verkligen klä i snagg. Fast med min tjusiga cowboysarsjal ser jag rätt bra ut. Tycker jag själv alltså. Och är inte det viktigast egentligen? Nån som i alla fall alltid ser snygg ut är Figaro. Han är så jävla fin att jag skulle kunna äta upp honom! Vad skulle jag göra om han inte fanns? Nu ska vi gå på kvällspromenad.

Dagens tredje kopp kaffe. Jävligt välförtjänt anser jag för nu har jag städat i nästan fyra timmar och lägenheten är så ren som den kan bli utan att ta hjälp av en högtryckstvätt och typ klorin eller nått annat starkt. Är klorin starkt föresten? Skit samma!

  Nu funderar jag på om man borde ge sig på balkongen också kanske … Fast ärligt talat känns det som det räcker med städning för idag. Så just nu lutar det åt att jag kollar upp när Sven tänker komma tillbaks och dröjer det kanske jag går över och hämtar Figaro så vi kan gå på långpromenad. Nu är nämligen det fina vädret tillbaks och det känns som en rätt perfekt fortsättning på den här dagen, att gå ut och njuta av det.

Så här års längtar jag efter hästar som fäller vinterpäls. En Domino som fäller vinterpäls. Vallie hade ju knappt någon. Katterna är en källa till outtömligt håravfall men det är inte riktigt samma sak som att stå med hästen uppbunden i solen och gnuggagnuggagnugga så pälsen yr!

  Jag vet inte vart alla minda Dominobilder har tagit vägen och det gör mig hemskt obehaglig till mods. Förstår inte varför dom inte sitter i fotoalbumet jag gjorde i ordning? Vart fan kan jag ha lagt dom?! Är dom borta för gott måste jag ju skjuta mig själv och det blir svårt utan en typ älgstudsare eller nått.

Phu! Nu är det obligatoriska fixat. Alltså kattkamning, diskning, damning, dammsugning och skurning. Nu börjar finliret, det man inte måste göra men kan om man vill. Jag ska dricka mitt kaffe och känna efter. Infinner sig lusten ska jag först dammsuga igen och sen skura ett varv till. Det är kanske inte direkt nödvändigt men eftersom katterna som jag nämnt fäller så skadar det inte. Sen kanske jag torkar ur kylen också och avslutningsvis blir det storskurning av badrummet.

  Det heter ju ”hellre lite skit i hörnen än ett rent helvete” har jag hört. Nån som vill förklara den för mig för jag kopplat inte? Vad menas? Man blir automatiskt lycklig om man lämnar lite skit kvar på golvet typ? Det har faktiskt aldrig hänt att jag känt mig lite mer tillfreds med tillvarun i en lite stökig lägenhet. ALDRIG. Tvärt om. Jag hade förstått uttrycket ”Hellre rent i hörnen än ett skitigt helvete”, men som uttrycket är nu ställer jag mig fullkomligen oförstående!

Någon söderköpingstripp blir det inte idag. SMHI lovade hyfsat väder hela dagen men nu har dom ändrat sig och det blir istället hyfsat dåligt väder. Vi gör ett försök imorgon men jag är föga hoppfull faktiskt. Vädret ser inte lovande ut ens då. Jag som längtar efter lite miljöombyte. Skit också!

Föresten gick joggningen igår helt okej, men det är bara att inse att ska det blir någon riktig ordning på det får jag lämna Figaro hemma under turerna. Han vill hålla ett alldeles för lågt tempo och pissa på alldeles för många saker.

Sven har knappt lämnat lägenheten (med mig i den) den senaste månaden, eller kanske två. Men nu har han gått till Thomas. Så fort dörren stängdes bakom honom sprang jag (från hallen) till ett hett möte (i köket) med min allra största kärlek!



Nu ska jag städa!

Här är vädret minst sagt opålitlig idag. Ena sekunden när man kollar ut genom fönstret är det sol, nästa regn. Jag har tänkt ge mig ut på en joggingtur. Efter min segdragna förkylning har jag bara joggat en ända gång. Det är fullkomligen teribelt! Jag som älskar att jogga!

  Att jogga i regn är inte så himla farligt om man har en keps, men jag har ingen keps för den har någon snott. Jag upptäckte det här om dagen när jag skulle till gymmet. ”Vad fan! skrek jag ”Någon har snott min keps!”

  Sven var mycket tveksam. Menade jag att någon skulle ha brutit sig in hemma hos oss, tagit sig in i garderoben, plockat upp kepsen ur min sunkiga träningsväska och sen smitit, utan att ta något annat? Nej såklart inte! Det är ju förstås någon på gymmet som snott den! Jag hade kepsen i gymväskan som jag inte brukar låsa in för jag trodde inte ens i min vildaste fantasi att någon skulle vilja stjäla min nersvettade kepa! Jag hade uppenbarligen fel.

  Kanske borde jag ha varit mer försiktig. Dom har trots allt satt upp varningsskyltar på gymmet med texten ”Lås in allt ni äger och har för här plundrar folk värre än vikingar!”. Eller nått liknande.

  Hur som helst. Nu verkar det vara uppehåll. Bäst att komma iväg!

Det är inte meningen att det ska snöa den 22:e april. Det heter visserligen aprilväder men nån jävla måtta får det väl ändå vara! Jag har varit och tränat. Bröst och tricep. Det var tungt och svårt med bänken när inte Sven var med och passade. Sven ville inte träna. Inte bröst och triceps i alla fall. Han tränade sina klickmuskler istället. Sina wowklicklicklickklickmuskler.

  Idag har han, Sven alltså, äntligen fått göra nasi goreng. Som han har längtat! Och jag har sagt ”Neeeej jag vill inte ha det!” och tänkt på skolans nasi goreng som var synnerligen skittråkig! Men det var helt okej, fast jag hoppade över riset för att hålla nere kolhydraterna. Starkt men helt okej. Räkorna var goda.

Nu ska jag sova och hoppas att det inte snöar imorgon när jag vaknar. Jag är ledig tre dagar i rad och försöker komma på något trevligt att göra. Om vädret tillåter blir det kanske en sväng till Söderköping. Två år i rad har vi varit där den 1:e april. Men inte i år alltså. Men kanske på lördag.

Det kan tänks vara lite rörigt för somliga icke ej så insatta personer ibland. Jag tänker på att hålla ordning på alla djurnamn som ständigt dyker upp här. Här kommer därför en presentation. Jag skulle inte vilja påstå att den är i någon speciellt ordning, utom möjligtvis då att populärast kommer först och sen är det väl rätt jämt ...

Gimli. Han fyllde åtta år igår faktiskt. Han åldras som ett årgångsvin och blir bara finare med åren! Gimli är en charmant och vältalig herre som har ett par aningen udda intressen. Ett av dom är att leka i badkaret. Det andra är att rida runt på folks ryggar. Han är matglad men måttlig i sin konsumtion, vilket inte riktigt syns för han har en lätt korpulent kroppsbyggnad. Vi föredrar dock att kalla det pondus. Alla älskar Gimli för han har ett försynt och trevligt sätt.

Amadeus. Amadeus fyllde sju år den 27:e februari. Som många andra vackra varelser har folk en tendens att bara se hans förtjusande yta. Många gånger har han beskrivits som snygg men lite korkad. Delvis på grund av att han har en tendens att se ständigt förvånad ut. Egentligen är han minst normalbegåvad. Amadeus största intresse är mat och han är i stort sett omättlig. Detta till trots har han en mycket slank figur. Folk kan uppfatta honom som påflugen och vulgär vilket i princip stämmer bra. Han kräver uppmärksamhet och drar sig inte för att ta damer på tuttarna med sina stora tassar.

Figaro. Den 22 maj uppnår Figaro sex års ålder. Han har i princip inte åldrats alls, om man bortser från en grå ton i de bruna partierna i hans ansikte. Figaro är högljud, bufflig och uppmärksamhetskärvande. Han är också otroligt kelsjuk och kärleksfull, ofta på ett lite brutalt sätt. Han har lite, nej, mycket svårt att behärska sig vilket är en ständig källa till irritation får man lov att säga. Som tur är för Figaro så är han fantastiskt och omåttligt söt och det gör att han lätt blir förlåten.

Kenzo. Vår daghund. Hon är nio år och mest lixom bara är. Blir ingen mer ingående presentation av henne för det finns inte så mycket att säga än. Men hon är väldigt söt och väldigt rar i alla fall.

Nu kanske jag trampar folk lite på tårna, men det kan inte tas hänsyn till. Jag har rätt nyss kommit hem från gymmet (ben gick bra, axlar gick knappt alls) och det var massa människor som rände kors och tvärs och lyfte och bände och böjde åt alla håll. Precis som det ska, inte massa slösnackande.

  Men så var det en grabb i svårbestämd ålder som tränade i linne. Det är väl inget fel med linne, bortsett från att nästan inga killar klär i det. I alla fall inte den här modellen av lösare linne som hänger och sladdrar lite. Men nu var det inte killens kläder jag egentligen hade åsikter om. Vad jag irriterade mig på var hans vänsterarm. På hans västra arm hade han nämligen en vansinnig massa skärsår, gamla som läkt och nya med skorpor på.

  Men allvarligt tänkte jag som den syniska subba jag är, är du så jävla uppmärksamhetstörstande, va? Hur svår hade det varit att ta på sig en långärmad tröja, eller kanske bara linda ett litet bandage runt underarmen? Jag har absolut inget alls till övers för folk som karvar sig i armarna och sen vill visa upp det. Get over your selfes för fan! Det är vad jag tycker! Hade grabben bara haft ärr hade jag inte brytt mig för dumma saker kan man göra men inte ska man behöva gå och gömma sig för resten av livet Det var just dom nya såren som irriterade mig. Det är rätt osmakligt faktiskt. Och löjligt.

Nåja skit samma. Jag har fått jordnötssmör idag. Det kom inte som en överraskning eftersom jag själv beställt det. Men det var ändå kul.=) Det här är lyxigt ekologiskt jordnötssmör utan snuskiga tillsatser och socker! Mmm det ska bli asgott!!

Igår såg vi How to train your dragon. Nu vill jag ha en drake, en Night Fury! Åh då söt! Fast jag får väl nöja mig med den jag redan har, min Figaro Fury. Allra helst skulle jag vilja ha en talande åsna som låter som Eddy Murphy förstås.

  Idag har det kommit en bröllopsinbjudan med posten, från Svens lillebror David och flickvän. Jag är också bjuden! Hurra hurra! Jag ska gå på bröllop! Mitt namns står faktiskt med i själva inbjudningen! Jag gillar David (och Annelie som jag bara träffat en gång och inte känner alls)!

  För två år sedan gifte sig Svens yngsta syster men då var jag inte bjuden. Jag var fruktansvärt upprörd och arg för dom gifte sig på Midsommarafton och jag hade tagit semester så vi skulle kunna åka till dalarna då. Det slutade alltså med att jag fick vara kvar hemma medan Sven åkte iväg på bröllop. Rätt oförlåtligt tycker jag Vi hade trots allt varit sambos i över ett och ett halvt år vid det tillfället.

Idag skulle Figaro och jag egentligen promenera med Malin och Story, men det blev inställt. Då hade jag tänkt gå och träna istället men sen kändes det dumt att slösa bort det fina vädret på inomhusaktiviteter. Så jag ville gå och ta en glass. Det ville inte Sven för han tyckte inte glass var så gott. Då tyckte jag han kunde följa med och hålla mig sällskap medan jag åt glass. Men det tyckte Sven vore konstigt. Då föreslog jag att han kunde ta en kaffe medan jag åt en glass och om det förslaget sa han bara neeeeeej.

  Tillslut blev jag sur och arg och skrek att jag inte ville att han skulle följa med ändå för han hade så jävla tråkig attityd! Och om han inte kunde förstå att jag faktiskt blir ledsen när han aldrig vill hänga med mig så kan han stoppa upp något någonstans! Sen gick jag och åt glass med Majje

  Det finns klara fördelar att vara ute och gå med Majje jämfört med Sven. Tillexempel ser hon saker som kvinnor med mustach och pappor som är gamla nog att vara morfäder till sina barn. Sven är ju nästan blind så han ser inte nått. Och så gnäller hon inte över att vi går för långt heller. Och är inte främmande för att föreställa sig glassar som pussas.

Det var Svens tur att gå med hundarna, men han lyssnade på Bragematchen på datorn och ”kunde” inte. Jag blev sur. Svinsur. Jävlaegoarselvadjaghatardigsur blev jag! Vad fan är det för fel på människan tänkte jag. Är han utvecklingsstörd? Är han helt jävla dum i huvudet? Ja inte vet jag, men det verkar ju som det! Man låter inte hundarna hålla sig i onödan. Då är men en självisk jävla skithög! Till och med om man rätt nyss varit ute så går man för hur kul är det att sitta och knipa och inte kunna gå på toaletten? Inte ett jävla dugg kul är det! Det vet väl alla! Och ingen jävla fotbollsmatch i världen är värld att låta hunden knipa för. Så är det.

  Så sur var jag när vi gick och det blåste fortfarande halv storm och ute på Himpa fick jag nästan koppla hundarna för att hindra dom från att blåsa bort. Figaro var som dumbo och lyfte nästan från marken!

  Det gick små vågor på den tillfälliga Himelstalundssjön och måsarna skrek så det nästan kändes som vi gick vid havet. Och hundarna skötte sig så fint att jag blev på riktigt bra humör. Nu svider det lite på min näsa. Tror solen tagit en aning idag. Och egentligen undrar jag vad fan jag skulle göra om jag inte hade Figaro att promenera med? Tre och en halv timme har det blivit idag. Vad skulle jag gjort med den tiden, annat än haft tråkigt?

Jag har svårt för bloggar där folk lägger upp tusen bilder på sig själv. Varför gör man det lixom? I och för sig, jag brukar lägga upp tusen bilder på Figaro, men det är ju för att han är så våldsamt söt att det inte går att låta bli! Och då tänker jag ju att kanske bloggarna tycker att dom är våldsamt söta också? Det är ju förstås bra för dom! Men jag blir så jävla uttråkad av att se samma face i nästan samma pose gång på gång på gång på gång! Och då börjar jag fundera på om folk kanske blir uttråkade av att se Figaro gång på gång på gång på gång, men neeeeej det kan jag bara inte tänka mig! Jag blir det då inte. Jag blir bara glad! Och då slår det mig förstås att kanske känner bloggarna likadant? Att dom blir glada av att se sig själva gång på gång på gång på gång. Och då slutar det med att jag blir lite avundsjuk.

Nu börjar det regna också. Regn med lite snö i ser det ut som. Det här är oacceptabelt! Jag behöver muntras upp! Figarobildmaraton!



Aaah! Nu känns det faktiskt lite bättre!

Telefonen sa pling plong vid halv nio i morse. ”Vill ni med ut?" undrade Annsofie. Det ville vi inte, inte jag i alla fall, men vi hängde med ändå. Det blåser halv storm idag med. Figaros öron flaxar värre än vingarna på en kolibri. Skönt att slippa hår som blåser åt alla håll och kanter. På mig själv alltså.

  Figaro och jag har söndagspromenerat runt strömmen och på stan. Det har poppat upp uteserveringar både här och där. Norrköpings uteserveringar är värdelösa. Antingen är det jämt skugga eller så ligger dom vid relativt hårt trafikerade vägar. Som Kungsgatan. Jag misstänker att man förkortar sitt liv med flera månader av att sitta där och andas ett par timmar.

  Figaro pissade på Bishop arms staket. Det var väl lite olämpligt men jag gick i andra tankar och plötsligt var det för sent. En farbror gick bakom oss och jag tror han såg. Jag kände mig lite skyldig, vi flydde från platsen.

  Vi satt en stund i en trappa och solade oss. Det var lä och varmt. Tyvärr luktade det piss så vi satt bara länge nog för att få upp värmen. Varför måste folk pinka överallt för? Med folk menar jag karlar. Inte så många tjejer pinkar på öppen gata.



Nu är jag uttråkad och rastlös och godissugen. Hade jag varit piggare hade jag gått och tränat, men jag är trött för det blev så sent igår.

När jag ser folk som är ute och går utan hund, speciellt sent på kvällen eller tidigt på morgonen eller när det är dåligt väder brukar jag undra vad fan det är för fel på dom! Hade jag inte Figaro skulle jag väl knappt komma utanför dörren, vilket vore synd för det är trevligt, att bara traska runt och titta på saker, ta lite foton, eller många.

  Efter att ha städat selade jag på Figaro och så gick vi ut igen, och jagade kajor. Fast vi jagade dom egentligen inte, jag ville bara ta kort när dom flög! Det var skitsvårt. Och egentligen är det fel att säga vi, för det var jag som stod för jagandet. Figaro är hemskt orastypisk på det sättet. Har en fågel inte bröd i klorna är dom inte värda att jaga. Inget är värt det. Utom bollar i källaren då.

  Vid gick utmed södra promenaden. Det var lång kö vid Halvars glasskiosk och suget satte in, blåsten till trots. Det blev en skapligt mosad 88:an från Pressbyrån på Drottninggatan. Årets första glass. Det smakade hemskt bra faktiskt!

Thomas kom förbi och Sven lyckades slita sig från dataspelandet. Det blev TP:spelande istället. Det var en jämn match faktiskt, men tillslut vann Thomas i vanlig ordning. Nu är jag trött. Sven och Thomas har sjungit kommunistiska kampsånger och förbannat Bengt Tengrot. Han är en hatad man just idag, fast jag tror inte dom vet vem han är egentligen. Jag vet det definitivt inte! Jag vill sova.

Jag varit med om ett litet mirakel. Ni har säkert själva upplevt hur man ALLTID får motvind om man är ute och cyklar, går eller springer. ALLTID!! Och om man vänder och cyklar, går eller springer åt andra hållet, ja då vänder vinden med! Men inte idag! Jag ramlade nästan omkull för att jag tog i så mycket i vändningen, säker som jag var på att Vinden, som alltid verkar ligga steget före redan förberett sig på att ändra riktning. Hela vägen hem hade vi med eller sidvind. Halleluja!

Nån grillning blir det inte för det blåser alldeles, alldeles för mycket! Jag är besviken och lite splittrad. Vi ska hitta på något annat har vi sagt, vilket antagligen innebär att vi blir sittandes inne. Det känns inte lockande för även om det blåser så är det strålande väder och jag vill lixom ta till vara på det!

Nu har jag tråkigt. Finns bara en sak att göra åt det, städa. Det är karaktärsdanande.

Jaha, dom blå blommorna som jag gillar heter alltså Scilla och är bajälskare. Troligen stod jag på knä i en hundskit när jag fotade dom, i alla fall om man får tro Majje. Inte helt otroligt med tanke på hur dåliga hundägare är på att plocka upp efter sina skitmaskiner. Men den här informationen hindrar mig ändå inte från att fortsätta gilla Scilla. Kolla, det rimmar!

Jag Figaro och Kenzo har varit på en drygt en timme lång morgonpromenad. Det är så trevligt att promenera med Kenzo för hon verkar uppskatta det så mycket. Hon springer kors och tvärs och nosar på allt! Hon verkar inte ha något inkallningskommando direkt men det funkar rätt bra att vissla. Hur Sven som inte kan vissla ska kalla in henne återstår att se. Han kanske kan spela in en vissling på mobilen i och för sig …

Vi hade tänkt att grilla idag men vädret är lite tveksamt. Det ska spricka upp under dagen men det blåser halv storm. Att grilla i snålblåst är inte jättekul. Man vill inte behöva jaga maten och inte frysa så mycket om händerna att dom lixom blir alldeles stela och kloformade. Får väl se hur det blir.

Jag ska sticka ut med hundarna igen. Jag är promenadsugen. Som vanligt får jag gå ensam för Sven vill inte, Annsofie ska hänga med Gustav (som nyss slutat kriga och återvänt till Sverige), Majje jobbar, Jenny är i fjällen och nya promenadpolaren Malin ska vi gå med på måndag. Men det är okej. Jag gillar mitt eget sällskap faktiskt, och hundarnas.

Ett tag när jag var liten diggade jag Ronny och Ragge stenhårt. Jag och Tesse och … Var det Majje eller Mailn? Skit samma, vi spelade till och med in en video till en av deras låtar. Jag var Ronny och hade polisonger utklippta i nått vad det nu var. Fast det hör inte hit.

  Jag och Figaro har glidit runt på stan och varit coola med solbrillor och skinnpaj (fusk såklart). Fast att jag har bott i staden så pass länge som så tycker jag att det fortfarande är trevligt att spankulera omkring och kolla på hus. Fast jag är rätt övertygad om att jag hade uppskattat det ännu mer om jag haft förmånen att vara född på säg tjugotalet istället för på åttiotalet. En illustration om varför kommer här:




Jag älskar ju böcker! Inte bara att läsa dom, det funkar bra att bara ha dom ståendes i bokhyllorna, lukta lite på dom då och då och ibland damma av dom. Men läsandet är förstås själva huvudanledningen till min bokkärlek. Nått jag inte älskar är Norrköpings stadsbibliotek. Han eller hon som fick äran att designa vårt bibliotek måste hata böcker över allt annat i världen. Antagligen tycker personen att läsning är ett sorts straff.

  Smaklösare byggnad finns säkert men kombinationen underbara böcker och svinful arkitektur skär sig så illa att det faktiskt är svårt att förmå sig att gå till biblioteket här. Om det ändå varit mer likt Stockholms stadsbibliotek! Där hängde jag många timmar under året jag bodde där.

Men Norrköping är vackert om våren, fula bibliotek till trots. Utmed södra promenaden växer massa blommor som jag vet i alla fall inte är Blåsippor fast dom växer på ställen där blåsippor skulle kunna växa. Inte för att Södra promenaden är ett bra ställe för blåsippor, men dom här blommorna finns på andra ställen också och jag blir alltid glad när jag ser dom, för jag tror jag fått syn på en blåsippa, men det har jag alltså inte.



Träningsvärt har jag också i hela ryggen, baksida axel och i underarmarna. Feels good! Lyckades ta mig ut på en morgonjogg också i morse! Halleluja! Första joggingturen på över en månad. Figaro sprang på alla fyra nästan hela tiden, vilket innebär att vi sprang låååååångsamt. Men man ska inte gå ut för hårt i början.

Nu: Lunschdags.

I natt hade jag svårt att sova för jag låg och tänkte på mitt kommande 30:årskalas. Eller rättare sagt tänkte jag på inbjudningarna till mitt kommande 30:årskalas. Det är typ tio månader kvar dit, kanske lite tidigt att börja fundera på sånt än va? Jag känner mig inte det minsta åldersnojig faktiskt. Inte ens när jag upptäckte tre rynkor i pannan och en mellan ögonbrynen kändes det jobbigt. Det skulle jag vilja påstå är jävligt moget av mig! I och för sig kan det ha sin förklaring i att jag ser bra mycket bättre ut idag än för tio år sedan. Mitt utveseende har utvecklats ungefär såhär:

I alla fall har jag kommit till det stadiet då jag tycker det är kul att bli tillfrågad om min ålder för folk verkar faktiskt bli förvånade. Dom verkar faktiskt inte tro att jag är så gammal som jag är. Fast i och för sig, dom kanske bara låtsas. Ibland låtsas jag inte bli förvånad över hur inte gammal folk är, om ni förstår hur jag menar.

Hur som helst. Sänggång nu. I bid you goodnight!

Inga dansanta barn på morgonpromenaden. Lite synd faktiskt. Det var segt att ta sig upp i morse men jag lyckades! Först när Kenzo kom vid ungefär kvart i sju och sen igen vid åtta. Idag kom jag ihåg kameran men det dök inte upp något väldigt spännande att fota. Det fick bli en babylönn. Jag tror det är en lönn i alla fall.



Katterna har återerövrat sina domäner nu. Framför allt sängen. Figaro gjorde ett försök att sitta ihjäl Gimli men han misslyckades, även om det såg ut att vara på håret. Lite senare låg båda katterna i sängen och lekte (läs slogs) och det var förstås så spännande att Kenzo ville kolla läget. Hon tänkte klättra över från soffan till sängen men på halva vägen, alltså med frambenen i sängen och bakbenen i soffan stötte hon på patrull. En intensiv staring contest utbröt mellan Kenzo och katterna och Kenzo slog efter bara ett par sekunder till reträtt. One down, one to go. Men Figaro är en hårdare nöt att knäcka.



Själv har jag varit och genomfört ett hyffsat rygg/bicepspass på gymmet. Det är tungt att komma igen efter två veckors sjukdomsuppehåll. Men det är bara att bita ihop och ta i.

Idag lyckades jag för första dagen på mycket länge ta mig upp ur sängen i någorlunda hyffsad tid. Tio över åtta för att vara exakt. Det var på håret att jag dök ner i sängen igen efter att ha gjort morgontoaletten men i sista sekund tog jag mig i kragen och vinglade ut.

  Vid skolan såg vi en liten kille som, tror jag, dansade. Mina danskunskaper är mycket begränsade, precis som den här pojkens, men såg jag rätt försökte han dansa som Michel Jackson. I ärlighetens namn såg det mer ut som om han hade nått typ av anfall, eller kanske var förföljd av en geting. Både jag och Figaro stirrade med förtjusning för det var hemskt underhållande!

Katterna släpper vinterpälsen just nu. Jag kammar och kammar så pälsen yr åt alla håll! Amadeus tycker det är mysigt. Gimli tycker det är ”okej”. Man sparar en del dammsugartid genom att kamma dom, men knappas någon tvättid. Oavsett hur välkammade dom är så är våra kläder väl impregnerade med katthår.

  När jag ändå var igång med kattpyssel passade jag på att tömma lådan. Vidrigt som vanligt. Av misstag råkade jag sen dammsuga upp en av katternas möss. Fattar inte varför dom måste lägga sina möss på ställen som under kistan i hallen eller i mellanrummet mellan spisen och köksbänken! ”Dom ska ligga där bara.” verkar Gimli tycka när jag frågar.

  Kattsanden räckte inte riktigt så det fick bli en promenad upp till Ö&B. På vägen passade jag på att fota vitsippor. ”Är det verkligen vitsippor?” undrade Sven, vilket det naturligtvis var! ”Ja titta dom är ju nästan utslagna!” sa han sen. Dom var inte bara nästan utslagna utan helt utslagna. Det vore intressant att se hur världen ser ut genom Svens ögon. Uppenbarligen inte som i mina.

Det var så lugnt på jobbet idag att jag han kasta ett getöga på tv:n. National geografic HD tror jag det var och dom visade en dokumentär om hajar. Förr gillade jag inte hajar men sen såg jag en dokumentär om hajfensfiske och efter det gillar jag inte kineser istället, för att generalisera helt krasst.

  Om man jobbar och ser på tv samtidigt missar man en hel del. Dock inte allt. Bland annat missade jag inte när en av hajforskarna exalterat berättade att ”Nu vet vi när laxhajen har parningssäsong! Hade det varit om sex månader hade jag inte kunnat pressa fram någon sperma!”

  Jag tyckte det var rätt magstarkt. Allvarligt, den stackars hajen blir brutalt uppfiskad, får en tjock slang nerkörd i halsen. Dom bankar fast en sorts sändare rakt genom hans ryggfena och slår in ytterligare en i sidan på honom. Som om inte det var nog så börjar dom fingra på hans (mycket besynnerligt utformade får man säga) könsorgan! Stackars djur! Tänkt om hans sparat sig för att hans hajfru skulle ha ägglossning just den dagen dom spelade in den där scenen? Skämt å sido. Fast skämt har inget att göra i ett sånt här sammanhang där en stackars haj blivit sexuellt ofredad av ett par människor som påstår sig göra det i vetenskapens namn. Den har man ju hört förut! Skämt å sido igen.

Jag har fortfarande rätt rejäla smärtor i benen som jag tänkte försöka sova bort. Lite känningar efter dagens riktigt jävla dunderdåliga bröstpass har jag också, fantastiskt nog. Nu ska jag ta och träna mig ner mitt i myshögen med djur. God natt på er!

Idag gick jag och Figaro till Lidl och shoppade keso och kvarg. Jag kanske har nämnt tidigare att Sven vägrar följa med mig dit? Han har fått för sig att Lidl är ett hemskt ställe där arbetarna får minimelön, om någon lön alls, är förbjudna att vara med i facket, får sparken efter sex månader och under dom sex månaderna har dom suttit fastkedjade på lagret nattetid. Fråga mig inte varför. Jag som har insider information eftersom Tesse jobbar där vet att det inte alls är så. Det är som vilket annat skitjobb! Dessutom är affären mycket renare och trevligare att gå i än snuskNetto. SnuskNettos Förste assistent Bröstvårtan (hans namn är nästan det exakt samma som ordet för bröstvårta på Engelska men jag vill inte skriva ut det här eftersom det kanske räknas som att hänga ut personer och det vill man ju inte göra) borde kanske gå en snabbkurs hos dom.

  Hur som helst. Jag släpade hem två och ett halvt kilo kvarg och drygt ett kilo keso och det gick bara på typ 120 spänn! Det är billigt det! Och nu är det proppat i kylen. Jag måste skärpa mig och börja sköta matintaget igen. Framför allt måste jag ta i med hårdhandskarna mot mitt godisberoende. Jag är som besatt! Försöker sluta hela tiden men trillar dit gång på gång på gång! Nån som vill starta en AGgrupp? (Anonyma godismissbrukare)

Åh helvete! Bara tanken på godis får det att vattnas i munnen på mig! Finns det nån form av godisantabus? Ge mig det i så fall!

Igår kväll lyckades jag få med mig Sven på en kvällspromenad. Bara en kort, kort en runt kyrkan. Huset mitt i mot kyrkan är gammalt och fint! Balkongerna är imponerande. I en av dom lägenheterna bort en person som vi kallar Mongofettot. Det är en gigantiskt stor och fet karl som det är nått fel i huvudet på. Han byter aldrig kläder, han gör obscena gester och kallar kvinnor för flator, han står på sin balkong och försöker locka upp ungar genom att vifta med chipspåsar, han har förföljt mig och Annsofie uppe i parken, viftandes på en lång träpinne och en stackars kvinna som jobbar på Hemköp har fått gå ut bakvägen eftersom han stått och väntat på henne vid ingången, för att ta några exempel.

  Hur som helst. ”Det lyser hos Mongofettot.” sa jag, för det gjorde det. ”Men jag har hört att hon är ute och går med hunden.” sa Sven. ”Va? Mongofettot har väl ingen hu … Men vad fan, din jävla idiot!” Jag boxade Sven på armen. ”Aj! Hehehe!” sa Sven.

  Vi gick vidare. Jag ville hålla Sven i handen, han vill aldrig hålla handen. Han säger att det är för att han inte gillar att hålla handen men jag vet att det är för att han har komplex för sina händer. Fråga mig inte varför! Jag försökte tvinga honom. ”Du måste tillgodose mina fysiska behov!” röt jag. Sven gav mig sin vante att hålla i. Sven är en jävla idiot! Men en rolig idiot. Jag fick hålla honom i handen hela vägen hem sen. Fast då var det bara typ 80 meter kvar.

Jag har drömt helt sjuka drömmar i natt! Jösses! Först vaknade av att jag själv skrek till på grund av nån otäckhet i drömmen, minns inte riktigt vad. Jag hade svårt att somna sedan för jag låg och fnissade åt hur sjukt det låtit, det där skriket. Tänk er att Jonas Gardell skulle bli rädd och skrika av fasa, så lät det tror jag. Sven vaknade också och blinkade lite yrvaket. Frågade honom om det i morse men han mindes inget.

  Nästa dröm utspelade sig på gymmet. Jag var på jakt efter ett par 11.5 kiloshantlar men dom var hela tiden upptagna. När dom var lediga försökte jag springa fram till dom men rörde mig i slow motion så någon annan kom alltid före! Hemskt irriterande!

  Sen var jag plötsligt på ett gym i Stockholm ihop med morsan och skulle träna på en Orbitrek. Eftersom det var så jävla tråkigt tog jag Figaro och gick där ifrån, för jo, Figaro var med på gymmet. Det var förstås hemskt praktiskt! Vi hamnade i nån kyrkpark eller nått sånt. En stor kyrka, stora gräsmattor och staket fanns det i alla fall och där skulle prinsessan Viktoria gifta sig! Jag fick panik för jag hittade inte ut ur trädgården! Vi, jag och Figaro alltså, kom rusande över en gräsmatta och sprang rakt in i en banderoll som prinsessan Viktoria och en annan tjej kom gående med. Dom hade faktiskt folkdräkt på sig. Jag hade en studentmössa på mig, varför har jag absolut ingen aning om! Jag ramlade omkull och när jag tillslut lyckats trassla mig ur banderollen och ta mig därifrån mötte jag Daniel antar jag, som kom ridande på en mycket stilig häst! Det här låter ju helt sjukt men jag tyckte han flirtade lite med mig …

  I alla fall. Figaro och jag tog oss ut ur parken tillslut och där stod det en bajamaja, vilket var tur för jag behövde gå på toaletten. Väl utkommen ur bajamajan stod det en man där utanför som tyckte hundar var vidriga och snuskiga djur. Jag blev arg och skrek massa elakheter. Det ända jag mins av ordutväxlingen var att jag kallade honom för jävla knarkare. Fast han var ingen knarkare förstås.

  Nu skulle vi ta oss tillbaks till gymmet för morsan väntade på oss där. Vi sprang utmed gatan i lätt nedförsbacke och det gick sådär skitenkelt och snabbt som det kan gå i drömmar, men naturligtvis sprang vi åt fel håll! Som tur var så vaknade jag precis när jag insett att jag skulle vara tvungen att vända och springa hela vägen tillbaks uppför backen.

  Jag vaknade tjugo över nio! Med tanke på att jag släkte lampan och somnade rätt omgående vid kvart i elva så blev det många timmar i sängen. Jag känner mig ändå helt utmattad! Skulle utan tvekan kunna sova ett par timmar till!

Det blev en lyckad premiärgrillning. Solen var på god väg ner så det var lite kallt men det var okej. Det var lite, lite fuktigt på backen men det gjorde inte heller något. Det var okej att gräset var brungrått och skittrist också. Jag var bara så lycklig över att min häck äntligen kunde ha närkontakt med jorden utan ett lager med snö emellan! Om det inte var för att jag visste hur nerpinkad och skiten parken här kunde jag ha kysst marken! Maten smakade bra oxå.

När solen gick ner drog vi oss tillbaks in i värmen. Vi kollade på tre avsnitt av Solsidan på raken. Scenen när Alex flippar ut och skriker åt skitjobbige Ove är så rolig att jag var tvungen att se den tre gånger på raken! Hahaha! Svensk humor när den är som allra bäst!

  Nu ska jag stolpa ut i köket och sätta på lite tevatten. Jag har så jävla ont i benen! Jag går lika ryckigt och spattigt som en gammal pundare! Minns inte när jag hade sån här träningsvärk senast!

Det blev bara en lång promenad. Ingen lång, lååååång promenad. Vi var ute i nästan två och en halv timme. Det är bara medellångt. För att en promenad ska klassas som ringt lång ska den vara över tre timmar.

  Vi gick genom centrum ut mot Hageby, där svängde vi av upp mot skidbacken och stallet. Nån tokstolle löptränade i backen. Det måste ha varit en orienterare. Jag har en del fördomar om orienterare. Att dom springer kors och tvärs i snöfria skidbackar är en av dom.

  Jag hade packat lite matsäck, macka till mig, leversnittar till Figgz och den intog vi på en bänk utanför Hagebystallets paddock. Fast Figaros färdkost portionerades ut under hela promenaden, inte bara just där.

Det var rätt länge sedan jag noterade att dom gjort om den stora paddocken, där jag tävlat i både hoppning och dressyr med Domino, till en parkeringsplats. Kvar finns bara ridbanan där vi brukade värma upp, nästan alltid till ABBA:s The winner takes it all. När jag hör den låten kan jag precis känna hur det kändes att göra en galoppfattning med Domino. Som jag saknar min lilla stridsvagn! Min första riktigt stora kärlek.

Hur som helst. Vi traskade vidare genom Vrinneviskogen, passerade en gammal golden som var lika bred som hon var hög. Jag tyckte Figaro var extra trevlig och stilig så jag bestämde mig för att försöka  ta ett par kort av honom uppställd. Det gick inte så bra, medan vi var i full gång kom det en näpen liten Cairterrierfröken galopperande. Hon var inte ett dugg intresserad av Figaro men han var mycket, mycket intresserad av henne. Jag gav upp försöken att ställa honom snyggt och sträckte mig efter kopplet.

  Figaros känsla för tajming är perfekt! Precis i det ögonblicket då jag sträckte mig efter kopplet och han i ungefär en sekund var utom räckhåll för mig, gav han till ett förälskat skrik och rusade iväg. Jävla kräk! Jag blev skitarg! Men ingen vits med att ryta åt honom för han skulle aldrig ha brytt sig. Bara att ta kopplet, knalla efter, be om ursäkt, koppla Figaro, som fortfarande fast han blivit hårdhänt avspisad förklarade sin djupaste kärlen för den lilla damen. Efter det lilla intermezzot gav vi oss av hemåt.

Jag har druckit kaffe ur min nya fina mugg och nu ska vi alldeles, alldeles strax ge oss ut och premiärgrilla. Tjoho!

Igår var Annie, Thomas och Niklas här. Vi hade tänkt oss att spela TP, men det blev inget med det. Istället diskuterade hur vi skulle kunna förbättra världen. Vi talade om modifieringar av lagar och hur man skulle kunna förbättra samhällets sociala struktur och skyddsnät. Ja det låter väldigt djupsinnigt och seriöst för det precis såna vi är. Djupsinniga, seriösa och engagerade människor … Jag tänker inte gå in i detalj på vilka typer av program vi tog fram eller vilka lagar vi ville föra in. Det skulle förstöra bilden av oss som intellektuella människor för mycket!

  Enligt tradition somnade Sven och Thomas långt innan vi andra ens börjat fundera på att runda av kvällen. Vi fortsatte våra djupa diskutioner men då på ett mer psykologiskt plan. Drömmar och fantasier avhandlades. Halv två var det  dags för uppbrott och Annie bet liv i Thomas. Ja på allvar, hon fick bita honom för att han skulle vakna.=P

Det blev lång sovmorgon men tillslut behövde Figaro uppsöka toaletten. Upptäckte till min stora förtjusning att det var sol ute! Inget kan göra mig på så gott humör! Vi gick genom strömparken och där träffade vi en minliten fröken vid namn Doris. Hon var mycket bestämd och läxade upp Figaro grundligt! Han älskade det!

  Vi fortsatte förbi hemköp och inhandlade lite lyxigare frukostmat. Dom hade lustiga tomater för 9:- kilot så jag slog till på några stycken.

Jag glömde juice, så jag ställde mig och fixade färskpressad juice av apelsinerna vi hade hemma. Medan jag grejade med frukosten låg Sven och Figaro i sängen och slöade. Det är tur att Figaro är en hund och inte ett barn för då hade han verkligen fått en hemskt gammalmodig och konservativ uppfattning om fördelningen av arbetsuppgifter mellan män och kvinnor. Han är visserligen redan nu en liten mansgris, men som sagt, han är ju en hund så det är okej.

Nu ska jag och Figaro ge oss iväg på en lång, låååång promenad! Mina ben skriker i protest för dom värker efter gårdagens träning! Men det kan vi inte ta hänsyn till!

Jag kunde inte somna i natt. Så klockan tolv ville jag att Sven skulle raka av mig håret. Det kändes som det skulle hjälpa. Men den ohjälpsamme jäveln ville inte för han tyckte inte man höll på med sånt mitt i natten. Vilket jävla skitsnack! Dammsuger eller möblerar om gör man inte mitt i natten, men raka håret på folk kan man absolut göra!

  Hur som helst, jag och mitt hår fick gå och lägga oss igen. När jag väl somnade drömde jag massa störda drömmar om hundvalpar och Sven som var dum. Som tur var så var han inte dum mot hundvalparna! Det hade jag haft svårt att smälta. Även om det bara var en dröm.

I morse hade jag först ingen lust alls att promenera, men väl uppe i parken kändes det riktigt trevligt. Figaro är så jävla söt när han kommer galopperande på sitt stolpiga, stelbenta sätt att man bara vill äta upp honom! Med lera och allt!

  Så tillbaks hem, tugga i sig frukost och sen ladda till för träning. Första passet på två veckor! OJOJ! Det var skönt att svettas! Alltså att frisksvettas, jag har sjuksvettats en hel del sista tiden och det är bara äckligt! Frisksvettning ska det vara! Körde ett benpass och slängde in ett par sett mage för omväxling. Fick gå ner rätt kraftigt i vikterna men det är nog lika bra. Tekniken i knäböj har varit under all kritik! Så ska jobba lite på den ett tag. Nu ska här intas föda, currykyckling och lis. Liset äl glönt!

Det har skett vissa omorganisationer här sedan Kenzo kom in i bilden. Mest handlar det om sovplatser. Amadeus sov förr oftast i biabädden. Han ligger under sängen nu. Gimli ligger i biabädden, han brukade ofta ligga ryggkuddarna i soffan. Där ligger Kenzo. Figaro kör på som vanligt och ligger alltså oftast i ett knäveck, vilket som helst som finns i närheten.



Jag jobbar kväll och slutar inte fören tio över tio idag. Det suger. Helgen ska helst börja redan vid femtonsnåret, gärna med lite sol och en rejäl promenad. Inte klockan elva med sänggång.

  Helgen verkar bjuda på riktigt dåligt väder. Typiskt! Vi som tänkt både grilla och besöka Söderköping. Nu blir det inget med något. Men jag ska uppsöka biblioteket och låna lite böcker i alla fall.

Idag har jag fått ett sms från min polare Tesse. Hon är på tjocken. I oktober ska hon föröka sig. Jag tycker det är kul fast lite trist också. Vi ses nästan aldrig för hon har aldrig tid och med en liten knodd lär hon ju få ännu mindre tid! Fast under mammaledigheten kanske vi hinner ses litegrann alla fall. Jag har redan bestämt vad jag ska köpa i födelsedagspresent åt ungen när den kommer till världen.=)

  Jag har ingen bild på Tesse. Det beror på att vi nästan bara träffas på Willys eller ICA Maxi eller så och det är inte så jätteroliga miljöer för fotografering. Men jag ska nog ta med kameran nästa gång. Kanske fota magen. Jag kommer ju aldrig ha en egen barnmage att ta kort på.

Sven knallade just förbi här och sa något fullkomligen obegripligt. ”Bossen ger en buff som stackar upp till tio gånger. Och vid tio stackar kan tanken inte längre helas.” Jag fattade noll. Sen skrek han att Figaro hade aggron och smiskade honom tio gånger på stjärten! Nu kan han inte helas. Vad nu det ska betyda. Men då visa det sig att aggron hoppat till Gimli och Sven rusade iväg för att smiska honom på stjärten med! Hmmm … Jag undrar just hur man får aggron …?

Jag såg kattungar på morgonpromenaden. Tre små, små ljuvligt söta i bråkdelen av en sekund ungefär. Den korta stund det tog för matte att korsa vägen med buren under armen. Det såg ut som Main coonungar. Det är orättvist att det kryllar av smått överallt utom hos mig. Jag vill ha smått! Fast bara djursmått. Inga människovalpar.

  Idag höll vi på att göra bort oss. Vi gick till affären och när vi kom tillbaks stod det en hund i trapphuset. Ologisk som man är ibland fick jag för mig att det var Zero och hans matte som börjat hänga med våra grannar. Så var det naturligtvis inte. Det var Kenzo och Frida så klart. Jag hade fått för mig att hon började en timme senare än hon gjorde. Vilken jävla tur att vi inte dragit iväg längre än till Netto!

Jag har precis läst om boken Nattgästen. Varför jag inte gjort det tidigare är för mig höljt i dunkel. Den är så bra! Så så jättebra! Nu måste jag snart uppsöka biblioteket och låna mer av Ben Elton. Popcorn har visst fått kultstatus. Det låter ju lovande.

En sista kopp kaffe. Den har en lätt eftersmak av rosmarin. Konstigt. Hyllorna är dammfria nu och jag har försökt möblera om, men det blev inget vidare bra så det fick vara som det var innan.

  Mitt emot oss bor jack russelln Gusten och han brukar sitta i sitt fönster och titta ut. Nu har dom skaffat sig en till. En miniminiliten och jag har stått bakom gardinen och tjuvtittat när dom rastat den utanför vårt fönster. Jag vill med ha en! En miniminliten! På Falkos kennel har dom en vit bullishane kvar. Om jag var oförnuftig. Om jag var lite mer spontan. Om jag inte tänkte efter före. Men som tur är så gör jag det, tyvärr. Men vad mysigt det vore med en miniminliten.

Så har det plötsligt blivit vinter igen. Snöslask var vad mina trötta ögon registrerade när jag kvart i åtta vinglade ut i köket för lite vätskepåfyllning. Man blir så torr i munnen av att andas genom den. Jag gick och la mig igen. Nej, fy fan för att gå ut i det här vädret!

  Plingplong sa telefonen och Annsofie undrade vad i helvete det var frågan om?! Hallucinerade hon? Tyvärr inte fick jag svara, såvida det inte var frågan om nån sorts masshallucination då, och det var det ju inte.

Cut.

The Mentalist är min favoritserie just nu. Därför måste jag citera kanske det bästa replikutbytet i hela världen.

- Are you sure about that agent Cho? I can make one phone call, and your career is toast.

- That’s impressive. The best I can get with one call is a pizza.

Hohohaha!=D Cho är min idol.

Jag vet inte vad jag ska göra idag. Har suttit och sneglat på bokhyllorna rätt länge. En avdamning är vad jag tänker mig. Var ett tag sedan. I samband med ommålningen för att vara exakt. Kaffet är nästan slut. Dags att ta ett beslut nu. Damma eller inte, det är frågan.

Ibland minns man så konstiga saker. Som när han vad han nu heter som kan alla schlagerlåtar i hela världen typ, Björn Källman va, läste en radioföljetång på P3. Nusse följer ett spår. Jag minns ingenting, förutom nånting om två igelkottbebisar som försökte klättra upp på en stubbe. Och att det var bra! Jag lyssnade efter skolan och åt riskakor med ost eller jordnötssmör och drack mängder med oboy. Sen fyllde jag fickorna med äpplen från det högra av våra tre äppelträd, för dom var godast och cyklade till stallet.

  Idag hittade jag äntligen tussilago! En liten ynklig en och en knopp. När jag var liten och vi bodde på Nälberg fanns det en liten slänt ner mot ett fält som brukade vara översvämmat på våren, om jag minns rätt, och där växte det massor med tussilago. Jag plockade dom och lyckades alltid ta så väldigt korta skaft, så morsan fick sätta dom i små snapsglas. Jag tror att jag minns det i alla fall. Men sånt kan vara svårt att veta.



Vi har varit på en tre timmar lång promenad. Jag och Figaro. Figaro och jag. Jag sa till Sven ”Ska vi åka till Söderköping idag?” men Sven sa ”Neeeej det vill jag inte!” och det är därför det är så bra att ha en Figaro. Han säger aldrig ”Neeeej det vill jag inte!” han säger ”Okej det gör vi!”

  För sitter man inne en dag när solen fullkomligen vräker värme över en så är man dum i huvudet. Det är min åsikt i alla fall. Sitter man inte utan att vara tvungen, ja som sagt: dum i huvudet. Så vi gick till Vrinnevi och lekte fälttävlan. Hoppla!





För första gången på hemskt många år har en häst andats i min handflata.

Fast nu är jag på bättre humör för Sven ska sluta med sitt spelande för dagen och vi ska göra hemgjord varm pizzamacka (en sorts kompromiss eftersom vi ville ha hemgjord pizza men var för lata, så det blir pizzafyllning på mackor helt enkelt) och se en film.=)

Min klocka ringde halv sju i morse för Kenzo skulle komma där omkring. Jag slumrade till lite och vaknade igen strax efter sju. Hm … Kenzos matte skulle börja jobba sju. Dom borde varit här senast kvart i. Jag var tvungen att kolla med Sven. Trodde han det fanns någon möjlighet att vi hade missat att hon varit här och försökt lämna av hunden? Nääää, inte skulle det vara möjligt! Figaro skulle väl säga ifrån om någon var på dörren va? Men tänk om Gimli varit uppe och skjutit igen halldörren så vi inte hört? Nääää, inte skulle det vara möjligt!

  Naturligtvis inte, Frida hade bara råkat försova sig lite. Tur i oturen kan mans äga för jag hade faktiskt skämts ihjäl om hon stått och knackat på och sen fått åka tillbaks hem med Kenzo. Usch! Pinsamt hade det varit! I alla fall, efter en morgonpromenad somnade jag om och sov ända från halv tio till ett. Det var skööönt!

Nu har jag sjukt tråkigt. Jag vill göra något men vet inte vad. Dessutom får det inte vara för ansträngande för då dör jag. What to, do what to do! Sven är inte till någon hjälp. Han bara sitter med sitt jävla spelande. Hur kan man göra det hela dagarna? Jag har provat spela WoW två gånger och tröttnade efter en eller två veckor. Jag känner mig bitter.>:(

Jag har druckit varm oboy. En kopp oboy, om man använder de rekommenderade måtten på paketet (2 dl mjölk, ca 13 g pulver) innehåller 20 gram socker. Det är vansinne. Fullkomligt vansinne! Mitt matintag de senaste två veckorna har varit under all kritik! Godis, godis och ännu mera godis! Och så lite oboy på det.

  Hade lite godis kvar från gårdagens frosseri och hade tänkt äta upp det idag för att sedan vara färdig med sånt för ett tag. Vad händer då? Jo, Sven som varit ensam till affären, ville vara lite omtänksam. Vad köpte han med sig hem? Just det, mer godis. Mina tänder skrek av skräck. Min mage drog ihop sig i ångestfylld vånda. Men mitt huvud, det sa ”Ät för all del, ät!” Det borde huggas av! Jag mår inte bra. Verkligen inte.

  Fast min hals känns bättre faktiskt. Näsan däremot känns värre. Det har kommit ut helt vidriga saker ur den idag. Saker jag helst inte vill minnas! Somliga kanske undrar varför jag tjatar så jävla mycket om den här ”lilla” förkylningen. Jo det beror på att jag så sällan är sjuk att för mig är det här i allra högsta grad ovanliga och plågsamma känslor.

Idag har Kenzo varit här. Gimli är fortfarande skeptisk. Han har vågat sig fram några gånger och till och med suttit på soffbordet en stund. Men helt relaxad är han inte. Förut lekte han en underhållande tittutlek vid sängen, med en mycket misstrogen min i sitt ljuvliga lilla anlete, innan han begav sig upp i klätterträdet.

I morse tog Sven ut Figaro på morgonpromenad. Jag är inte så säker på varför, om det var för att vara snäll eller för att han inte vill att jag ska baktala honom offentligt? Jag var i alla fall mycket tacksam, tills dom kom tillbaks och jag fick sällskap i sängen av en blöt och skitig hund. Fast det är svårt att behålla ett dåligt humör när man är lätt avsvimmad och dessutom blir utsatt för en intensiv uppvaktning bestående av nästan tio kilo hund som rullar sig över ens ansikte. Det är kärlek det.

  Jag har faktiskt ingen aning om vart den här dagen tagit vägen. Har gått en promenad med Annsofie. Det var fruktansvärt jobbigt. Sen har jag dammsugit. Det var också fruktansvärt jobbigt, och det var väl ungefär allt. Resten av dagen har jag legat på soffan, stönat och tyckt synd om mig själv.

  Ibland har jag försökt berätta nått för Sven med min läckert hesa röst men den jäveln hör inte för han sitter och lyssnar på sina wowarpolare som säger obegripliga saker på engelska. Det är inte själva engelskan som är obegriplig, det är alla wowtermer. Hade jag vetat att Sven skulle börja spela wow innan vi blev ihop hade jag nog sagt Tack men nej tack. Det är otroligt osexigt och avtändande med folk som spelar dataspel till förbannelse. Det tycker jag allt. Fast Sven är förstås stilig, den stiligaste. Men så har han ju inte spelat så vansinnigt länge än …




Och Figaro är den sötaste.

Det här är förjävligt! Min hals värker, jag hostar/harklar upp vidriga slemklumpar. Min ena näsborre är totalt igenkorkad av snor, den andra gör lite ont att andas genom. Jag har en svårbeskriven känsla i bröstet, jävligt obehaglig och obekväm är den i alla fall. Jag tror jag håller på att dö.

  Varför sover man så jävla dåligt nattetid för, när man är sjuk? Man vill ju sova, det är ungefär det ända man vill. Men så fort man lägger sig i sängen är det kört! I soffan mitt på dagen går det utmärkt däremot. Kan knappt hålla ögonen öppna. Det är väl lika bra det.

  I morse när jag låg och vände och vred mig och svettades under täcket och frös utanför det, fick jag lust att ta täcket och krypa ner i badkaret. Där inne var det så behagligt mörkt och svalt. Skulle säkert sovit helt fantasiskt bra där inne. Kanske provar imorgonbitti.

Jag har verkligen svårt att förstå att Sven jobbat inom vården. Han är ju inte ett dugg omhändertagande! Inte mot mig i alla fall.>:( Är inte det en respektives jobba va? Att lägga en sval hand på ens panna, hämta lite nytt kallt vatten, fråga om det är något annat man behöver? Säga ”Din stackare!” med medlidsam röst. Anledningen till att man skaffar en sambo är ju för att ens mamma inte längre kan göra allt det där.

  Jag har fått gapa och härja och skälla för att bli det minsta uppassad! När jag ville ha lite glass kom han med hela byttan, så fick jag själv ta för mig. Inte erbjöd han sig att gå kvällsturen med Figaro heller. Nä, nä. Det gjorde i och för sig inget för jag var så varm att det kändes skönt att få gå ut en sväng. Men ändå. Erbjudit sig kunde han ju i alla fall! Hade det istället varit en öl som skulle tömmas, då hade det minsann varit annat ljud i skällan. ”Inte ska du behöva hälla i dig hela den där ölen själv. Stackars Jonna! Låt mig ta hand om den istället.” Klunk, klunk, klunk! Medan jag var ute passade han dessutom på att skriva massa oförskämd och omogen skit på min dator! Jävla gris alltså! Tur för honom att han är MIN gris, annars hade det blivit slakthuset omgående!