Jag förstår inte folk som har svårt att kommunicera med sina hundar. För mig och Figaro är det jättelätt. Idag tillexempel så låg han bredvid mig på soffan. Han slickade sig lite om munnen och hade sin illamåendemungipa. ”Mår du illa?” frågade jag. Naturligtvis kan Figaro inte svara ”Ja det gör jag”. Hans svar var ändå mycket konkret och tydligt. Han la en rejäl pizza rätt i soffan. Det riktigt sprutade spyor. Det var det värsta jag sätt på länge! Stackars, stackars Figaro. Men han har varit överaskande pigg trots illamående. När vi skulle ner i tvättstugan skrek han högt av lycka. Inte för att han är så förtjust i tvätt utan för att han älskar att jaga bollar där ner.

  Och tvätten ja. Vilken röta att det fanns en ledig tid nu på kvällen! Och att jag blev hemtvingad från jobbet på grund av strömavbrott. Slängde in sängkläder för Figaro hade, efter att jag gått till jobbet spytt även där. TVÅ gånger! Det sista jag sa till Sven innan jag gick till jobbet var ”Var lite uppmärksam på hunden.” så man kan väl säga att jag blev lite trött. När jag skulle bädda sängen sen, med dom alldeles nytvättade lakanen så upptäckte jag att Sven missat massa kräks. Det var spyor på ena kudden och på det täcke som vi inte tvättat. Då blev jag en aning ännu tröttare. Det blir trångt att sova med bara ett täcke i natt.