Valpar vs bebisar, 1-0.


Imorgon åker vi till Stockholm för att käka kräftor och gå på Cornelisdagen. Lite gaypride blir det väl också även om jag aldrig riktigt har fattat grejen. Jag har inte fattat grejen med att bry sig om sexuell läggning över huvudtaget. Fast det är nog roligare att kolla på gayprideparaden än det hade varit att kolla på en strightprideparad, inbillar jag mig.

  Nu kom jag att tänka på att min faster fått för sig att alla bögar identifierar sig med sin sexuella läggning. Typ "Hej, jag heter Pelle och jag är bög." Undrar vart hon fått det ifrån. Jag har aldrig någonsin hört en bög presentera sig så. Kanske från någon sexspalt i Aftonbladet. Där verkar ju det mesta fås om bakfoten. Tillexempel att killar är kåtare än tjejer. Varenda jävla dag står det nått trams om "Min tjej vill aldrig ha sex" eller löjliga råd om hur man ska väcka lusten hos kvinnor. Jag blir pjukfärdig. Skittramsigt! Som om alla tjejer är mer eller mindre frigida och bara vill ha sex för att göra bebisar och måste gnuggas på alla håll och kanter för att det ska tända till. I själva verket är det ju tvärt om.

  Apropå bebisar så har jag fortfarande inte förstått vad som är den stora grejen. Jo visst kan dom vara söta och låta gulligt när dom är glada, men sen då? Det är kanske en dum fråga men vad ska man ha dom till? Eller en bebis kan jag förstå vad man har till. Dom är liksom små och mjuka och beroende av en. Men sen växer dom upp och får en egen vilja och blir snarare krävande än beroende och jättedyra i drift och plötsligt är dom tonnåringar som hatar en. Nej inget sånt för mig.

  Tacka vet jag hundvalpar. Dom är också små och mjuka och beroende av en och dom skriker inte och man behöver inte torka bajs och rätt sällan spyr. Man kan lägga dom på rygg och rulla dom lite fram och tillbaks och sniffa på deras nakna små magar som luktar godast i världen! Och när dom blivit stora och beter sig odrägligt är det helt okej att stänga ut dom ur rummet eller låta dom gå och lägga sig och skämmas.=)

Sötare än alla bebisar i världen. ^^


Figaro.

Figaro är en manipulativ liten jävle. I morse lurade han mig att tro att han var hängig och eländig så jag bar honom upp till parken. Väl där var det fan i mig inget fel på honom och han skuttade iväg som en liten kanin. Svinigt är det!

  Just nu har han lite svårt att hålla isär vissa termer. Eller, det har han nästan alltid. Ibland är det frustrerande. Speciellt när man kört ett moment ett par gånger och han har gjort rätt hela tiden för att plötsligt få en minneslucka och börja göra fel. Istället för att lyssna på vad jag säger kör han det vi tränat mest sista tiden, vilket är att snurra i högervarv, lyfta på framtassarna och backa i en åtta. Resultatet blir ett jävla massa sprattlande med frambenen och backande i ett rasnade tempo åt alla håll och funkar inte det testar han att rulla runt. Ibland slutar det med att han går och äter lite gräs istället. Det mest irriterande är att även om han gör fel så gör han det felaktiva momentet klockrent men det gör han inte om jag ber honom om det. Suck!


Fast han är fortfarande världens sötaste hund.^^




Lappar och isolering.

Jag kan aldrig komma ihåg vad djurens mat kostar. Är det 669:- för kattmaten och 315:- för hundmaten? Eller är det tvärt om, förutom första siffran då? Nu är det i alla fall 409:- för hundmaten. Eftersom jag inbillat mig att de första siffrorna stämmer så är jag lite smått uppbragd just nu. Man kan väl för fan inte höja priset med nästan 100 spänn sådär bara?! >:( Well, hunden måste ära så det är ju bara att punga upp och se glad ut. Och faktum är att jag ju hellre ser en prishöjning på djurmaten än t.ex. hyran.


Igår efter jobbet tog jag och, M och Figaro såklart, en promenad. Jag passade på att spy upp lite av all galla som jag gått runt med i magen ett tag nu. Det var skönt. M spydde lite också men inte alls så mycket som jag. Och apropå spyor så berättade M om en lapp som hennes bojfränd lämnat till henne; "Mor-fis har spytt bakom torkställningen" (eller något sånt). Jag blev avundsjuk. Jag får aldrig lappar! Inte ens felstavade lappar (Mor-fis stavas Morphis) om spyor!


Jag behöver lite semester, från hela livet. Ett par veckor i isolering ungefär. Så det kan sluta kännas som om jag tycker illa om allt och alla. Nu måste jag dessutom betala räkningar och det är ju en verkligen inte på bättre humör!
 


...

Halleluja det var soligt och fint när jag kom hem! Har varit ute på en en timme och 45 minuter lång promenad med Figaro. Vi träffade en nästan vit liten goldenmadam på 16 veckor. Hon var så mild och vänlig. Figaro var spänd och pervers. Han är hopplös ihop med andra hundar nu för tiden. Utom dom som han känner då.

  Men så gick vi hem och jag blev på dåligt humör igen. Det är jävligt slitsamt att alltid vara irriterad. Jag får ont i halsen av att försöka låta trevlig, fast det gör jag inte ändå. Jag hatar att lyssna på mig själv när jag har den där sura tonen. Jag skulle vilja ha lite rutiner men det går ju inte med ett jobb där man börjar på olika tider varannan jävla dag. Minsta försök till ett organiserat hem går åt helvete för saker hamnar överallt. Och jag är så jävla trött på folk som ska oja sig över att det alltid ska vara så rent hemma hos mig och kallar mig pedantiskt. Vad är det som är så jävla pedantiskt med att vilja ha saker på sina rätta ställen? Föresten är det snarare andra som har det skitigt än jag som har det rent! Man har det inte pedantsikt rent om man har två katter och en hund.

  Jag har väldigt svårt att se nackdelarna med ett välstädat hem, ens om man lyckas få det. Hellre städar jag ofta och lite än avsätter en hel dag åt att röja upp i skit som står än upp till knäna. Jag behöver i alla fall inte skämmas om folk kommer över oannonserat. Eller säga nej till besök för att mitt hem ser ut som en svinstia.


En halvdålig dag.

Idag har varit en produktiv dag. Med det menar jag att jag har städat. Katterna har också blivit avstädade. Om dom fortsätter fälla i det här tempot borde jag inom en snar framtid vara ägare till två sphynxar. All tvätt har vi klarat av (utom lite som inte hängts upp än) och badrummet har jag storstädat. Sen har vi varit på ÖoB och köpt en ny kattlåda. Pisset måste ha satt sig så jävligt i den gamla för det brukar inte lukta kattlåda men senaste tiden tycker jag det har luktat arsel!

  Produktiva dagar brukar göra mig på gott humör men inte idag. Jag har varit på rätt uselt humör ända sedan vi kom hem. Om jag tänker närmare på saken är jag alltid på uselt humör nu för tiden, såvida vi inte är bortresta och det är vi nästan aldrig.


På morgonpromenaden idag mötte jag A på väg till ICA för att hämta ut ett paket. Paketet kom från ELLOS och innehöll kläder till G som han skulle ha på deras semester. Rätt nyss hoppade dom på ett flygplan till Kreta. Jag är avundsjuk, så avundsjuk att det svider! Fast inte missunnsam, jag hoppas dom får det skittrevlig! Men jag vill också åka bort! Norrköping tråkar ut mig. Människorna här tråkar ut mig! Jag tråkar ut mig. Om det blir tråkigare än det är just nu kommer tråkighet tas till en nivå som ingen levande varelse någonsin borde uppleva!


Föresten tog jag ledigt fel helg i augusti. Cornelisdagen är första helgen och jag hade av någon anledning fått för mig att det var helgen närmast den 8:e. Vilket faktiskt är jättelogiskt eftersom han föddes den 8:e och vilken dag är bättre att hylla någon på än på födelsedagen?! Så nu är jag förgrymmad över det också. Jag har visserligen lagt in en till semesteransökan för den helgen också nu men jag lär ju få nobben. Var ju värsta undret att jag fick ledig den helgen jag bad om.


Nu har jag snart druckit upp mitt kaffe, som inte alls smakade så gott som paketet var snyggt. Antagligen på grund av att jag hade i för mycket mjölk. Idag är en sån där dag då inget går riktigt illa men allting går lite halvdåligt.


PS. Jo Majje såhär låg det till med systrarna. Den ena är före detta make till hon som hyr stugan vi bodde i. Dom andra systrarna var hans kompisar. Vi viste inte att dom också skulle dit fören dagen innan. Jag och Sven var lite skeptiska men dom var helt okej.


Minisemester på Södermöja.

I fredags rullade tåget ut från stationen 9:33. När vi efter en smärtfri resa landat i Stockholm var jag tvungen att gå på muggen. Det visade sig att dom höjt priset till skandalösa 10:-! Rena rånet! Mest på grund av att jag inte hade tio småpengar löst, så gick vi till McDonalds istället. Där fick jag först köa i kassakön i en kvart och sen efter att ha betalat för mig fick jag köa i toalettkön en kvart till. Efter folk som helt uppenbart inte betalat för sig. Jag blev förgrymmad!

  Eftersom det bästa sättet att bota dåligt humör är god mat så gick vi till ett litet sushihak som öppnat på stationen. Det var bra mycket billigare än här i stan! 11 bitar för 95:-. Här tror jag 12 bitar kostar 125:- (vid avhämtning, vill man sitta kvar på skittråkiga Suki Yaki eller vad det heter och andas avgaser får man betala 149:-. Rena rånet igen!)

  Vi traskade iväg till Rådhuset för att inte vår sushilunch som naturligtvis var utsökt. Inte bara för att den var billig, den var verkligen jättegod rakt av! Eftersom båten ut till Södermöja inte gick före 16:00 så fick vi tursista lite i väntan på avgång. Det var varmt. Otroligt varmt!! Men efter flera veckor med spöregn tänker inte jag klaga! Vi tog en sväng ut på Riddarholmen och sen vidare genom Gamla stan, ut mot skeppsholmen. Vi stannade till på ett fik och köpte vatten. Figaro fick också chansen att dricka för kafétanten hade ställt ut en skål med vatten till hundarna. Jag provsmakade inte men av temperaturen att döma var det förhållandevis färskt. Inte färskt nog åt Figaro i alla fall för han tvärnobbade. Sen när vi passerade slottet så skulle han upp i en av fontänerna och dricka istället. Tur för honom att jag är så hjälpsam för det hade inte varit lätt för 34 cm höga Figaro att ta sig upp på en ca 110 cm hög fontänkant.


Vi mötte upp morsan på stationen vid tre och sen släpade vi oss iväg till båten. För första gången någonsin tror jag, var de djurtillåtna platserna nästan bäst. Halleluja! Figaro sov som en gris hela resan.

  Båtresan tog drygt två timmar. Vid avgång anslöt sig vårt sällskap, bestående av fyra stycken sjuksköterskor. Klockan var närmare halv sju när vi äntligen var framme och tyvärr hade solen dragit sig tillbaks en aning så för oss som inte är hobbyfinnar var det lite för svalt att bada.

  Hela fredagkvällen gjorde jag ingenting! Eller jo, jag gned in vårt kött med lite krossad vitlök. Men utöver det så gjorde jag inte ett handtag. Sjuksköterskorna tog hand om både förberedningen, tillagningen av maten och morsan fixade disken. Sven och jag drack vin och öl och njöt av att se på när andra arbetar. Jag har ingen aning om vad klockan var när vi gick och la oss men jag tror inte hon var hemskt mycket.


Större delen av lördagen spenderades med näsan i en bok, pendlandes mellan badplatsen och gräsmattan framför huset. Jag badade inte varje gång vi gick ner till vattnet, men det gjorde Figaro. Han badade tills han huttrade av köld och sen badade han lite till. Den ända som badade mer än honom var hans boll. Morsan blev fascinerad över hur otroligt grönt sjögräset blev när det fick ligga och torka lite i solen. Det blev det förstås inte, det var bara Figaro som slitit loss lite illgrönt bolludd.

  Sjuksköterskorna fortsatte att sköta matlagningen även denna dag. Dom hade även varit och handlat och köpt banan och choklad till efterätt. Tydligen är grillad banan med smält choklad nått alla borde ha ätit i sin barndom. Jag har då inte gjort det! Men det var gott. Avslutningsvis grillade vi lite marshmallows. Även där är jag novis och hade ingen aning om hur avancerat det var. Det var som ett hantverk som krävde största koncentration.

  Frisk luft och sol gör en trött. Det var så illa att i alla fall jag fick tvinga mig att hålla mig vaken i alla fall till strax efter nio.


Tyvärr höll det fina vädret inte riktigt i sig så på Söndagen blev det inget badande för min del. Vi tog båden hem strax efter fyra och var framme hos morsan vid nio. Jag vet inte om det var vi som var slöa eller konduktören som var för snabb för när jag hoppade av i Blackeberg och vände mig om för att se hur det gick för dom andra så hade dörrarna redan stängts. Där stod jag snopet stirrande medan morsan och Sven for vidare. Tur att tunnelbanorna går relativt ofta i alla fall.















På måndagen unnade oss lite mer sushi i väntan på att tåget skulle gå. Nu har jag snart varit hemma i ett dygn och jag är redan trött på det. Jag vill också ha en stuga i skärgården!


...

Igår gick Figaro och jag till Fiskeby. Tanken var att se hur det gick för smultronen som växer där. Det gick dåligt. Jättedåligt! Det kanske inte blir några alls i år. Figaro lekte som vanligt med sin boll precis i strandkanten. Som tur var så var det inte strömt nog för att den skulle fara iväg så fort han släppte den i vattnet. På väg hem jobbade vi lite mer med dom nya trixen.




Idag tog vi en slö sväng runt tennisplanen. Vid krematoriet höll dom på att klippa gräset med häst och "vagn". Det var stoet med fölungen och jag passade på att ta ett kort, som jag tänkt att jag ska göra tusen gånger. Jag skulle vilja klappa dom, men jag går ju bara där med Figaro och han tycker hästar rätt skumma. Alla fall på nära håll, så jag får nöja mig med att stå en bit ifrån och försöka andas in lukten.


"Jesus lever" och dåligt väder.

Munken in the park borde ha hetat Munken at tha car park, om man nu måste vara så jävla internationell och inte bara kan säga Munken på parkeringen. John Me var det väl inget större fel på, bortsett från det slemmiga bakåtkammade håret, solariebrännan, kostymen och mellansnacket som ingen förstod. Ja just det, och det faktum att han faktiskt bara spelade i 25 minuter, men det var nog snarare arrangörernas fel. Eftersom det var 30 minuter till nästa artist så sket vi i det hela och gick hem. Resten av kvällen spenderade jag i gott sällskap av en bok.


I morse tog Figgz och jag en sväng runt strömmen. Där kan man gå utan att bli blöt även om det regnar, vilket det började göra bara några minuter efter att vi gått ut. Tyvärr blir man blöt på vägen till strömmen och på vägen tillbaks.

  Sen gick vi ner på stan en sväng "Jesus lever" kom och trakasserade mig med sitt "Får jag ställa en fråga?". Jag sa "Nej, jag har redan hört dina frågor massa gånger och jag är fortfarande inte intresserad." Han gick vidare och plågade andra stackars människor som antagligen inte hört hans puckofrågor förr. För den nyfikna säger han saker som "Vad skulle du säga om jag sa att Jesus finns och han älskar dig?" eller "Jag har mött gud".

  Efter att ha snokat omkring på Anderssons bokhandel i en halvtimme och tagit en snabbvända in på Lagerhouse för att inhandla ett paraply begav jag mig, efter att som vanligt druckit en latte på Coffehouse by George, hemåt. Vem står inte och lurpassar på mig utanför Spiralen portar (eller Lindens, eller Dominos, jag lär mig aldrig det där) om inte "Jesus lever"! "Får jag fråga dig en sak?" Hade han och jag varit ensamma i en mörk gränd hade jag slagit ner honom med mitt nyinhandlade paraply. Det hade inte ens gjort nått om det gick sönder för det kostade bara 69:-. Som det var nu fanns det för många vittnen så jag fick nöja mig med att fräsa "Du frågade mig ju där borta för bara nån timme sedan!" han bad om ursäkt men jag stannade inte för att lyssna.


Well. Det regnar fortfarande. På balkongen mitt i mot sitter Gusten i knät på sin husse och håller ställningarna. Jag ska klippa mitt hår lite hade jag tänkt och sen ska jag gräva ner mig i en ny bok.


Nu tar jag helg.

Woho! Fredag. Jag hade sett fram emot att grilla för det hade vi sagt att vi skulle göra om vädret tillät. Vädret tillåter men ingen vill. Det har inte varit så skitkul på jobbet den här veckan. Vi är underbemannade och överbelastade as hell. Man kan säga att det har varit plågsamt från första till sista minuten, eller rättare sagt till fem, tio minuter efter sista minuten för jag har inte kommit iväg i tid en ända gång. Och nej, jag får inte betalt för dom extra minuterna. Man har lixom ingen lust att komma hem och sätta sig och glo framför datorn då och inse att man har världens sämsta jobb och världens sämsta privatliv. Man vill göra nått trevligt och roligt så man kan slippa vara på så satans pissigt humör.

  Som tur är ska N på Munken in the Park (vad är det för jävla namn? Vad är det för fel på Munken i parken? Eller Munken på den lilla, lilla gräsmattan som är alldeles för liten för att kalla park) och lyssna på musik så jag tänkte hänga med. Är rätt tveksam till att musiken är så mycket att ha men eftersom alternativet är att sitta hemma och sura eftersom ingen annan vill umgås med mig så väljer jag det förstnämnda.


Motvind och telefonmöten.


Motvind och spöregn på väg hem från jobbet. Ingen större skillnad jämför med i morse då det var motvind och spöregn på väg till jobbet också. Vart tog sommaren vägen? Va? Den får fan i mig se till att komma tillbaks till näste helg!


Idag har jag suttit telefonmöte i närmare två timmar. Det var otroligt ospännande och inte ett dugg givande. Jag var bara reserv och kommer förhoppningsvis slippa det framöver. Sen har jag också varit på lite informationsmöte och det var roligare. Inte bara för att det pågick fram till dess att jag skulle sluta, men nästan.=P


Jag har också ringt veterinären. Dom tar ca 3200:- för en kastration. Det är ju dyrt. Jag trodde inte det var så dyrt. Nu är jag i valet och kvalet om det är värt det egentligen.=S Det är ju rätt mycket pengar att slänga ut på nått som inte garanterar ett resultat. Fast i och för sig. en garant för att han inte ska sitta som klistrar i rumpan på varenda tik vi träffar är det ju antagligen och det vore ju skönt. Får ta en funderare till hösten.


Här om dagen åt vi tacos. Det var någon som var mer än vådligt sugen, kan man säga. Så såg vi på Night at the Museum 2 som var minst lika bra som ettan!



Nu måste vi gå och handla. Det tar emot för det regnar fortfarande riktigt ordentligt.=S


Kaffepaus.


Idag är första dagen på länge som jag haft tid och lust att dricka kaffe. Morgonkaffet är ju obligatoriskt men sen brukar det vara för varmt. I helgen har jag ju jobbat och kunde inte nyttja det dåliga vädret till den angenäma sysslan att kaffepausa.


Det har precis åskat och regnat loss ordentligt. Efter 18 idag ska det bli fint väder, om man får tro SMHI. Jag ställer mig lite tveksam till det. I morse skulle det vara dåligt väder men då var det alldeles utmärkt.


Gick till Arken för att köpa kattsand tidigare idag. Passade på att köpa lite kattgodis också. Det händer inte ofta. Mest för att Gimpa är lite för tjock för att behöva godis och Amadeus sväljer det mesta helt så det känns bortkastat att ge honom nått han ändå inte hinner känna smaken av och som dessutom knappast gynnar hans vikt (som just nu är perfekt men ofta ligger i underkant). Men sen tänkte jag What the heck och köpte nått med mjölk och kattmynta.

  Godiset gjorde succé. Fast inte riktigt som det var tänkt. Gimpa och Figaro åt med förtjusning, men Amadeus fick nån sorts snedtändning och blev helt vild, inte efter att äta godiset utan efter att stryka och gnida sig mot det.


Nu är mitt kaffe slut. Gimli har övergivit mig till förmån för sängen och mitt-i-mot-grannens hund Gusten har lämnat förstaparkett i fönstret så nu är det inte lika roligt att sitta här längre.





Jobbgnäll.


Nu är det bevisat. Min arbetsplats är Sveriges sämsta. Dom vill inte ens hjälpa sina anställda att hjälpa sig själva (jag menar dom vill inte hjälpa mig att hjälpa dom). Jag har snart en semesterhelg. Konstaterade idag att den inte är inlagd på schemat, men jag har en skriftlig ansökan beviljad. Så idag tänkte jag kolla med driften. Det tar en och en halv minut, absolut max två minuter, för dom att kolla. Men inte fan kunde dom göra det.>:(

  E ville att jag skulle lämna min ansökan hos honom så skulle han kolla och återkomma. Det gjorde jag ytterst motvilligt. Efter en stund såg jag att han var borta så då gick jag tillbaks och frågade den som satt i driften istället för E om han kunde kolla. Nej, det kunde han inte. Antagligen var han bara ohjälpsam, såvida inte pappret han satt och plitade på kunde självantända om han la det ifrån sig ett par sekunder...

  Jag blev arg och less. Eftersom jag tragiskt nog, men knappast överraskande, inte litar på dom där puckona tog jag min semesteransökan och gick. Drog en kopia på den och la den hos driften.
  Jävla E hade sen mage att gå och klaga på att ingen ställde upp på att jobba övertid. Han frågade mig också och jag sa såklart nej. Varför skulle jag ställa upp när han inte kunde avvara ens två minuter på mig?! Jävla arslen! Är dom så dumma i huvudet att dom inte tar in semestervikarier får dom skylla sig själva!

E gick hem utan att ha kollat på min ansökan, för till mig sa han inget i alla fall.


Påväg hem.

När jag cyklade hem idag var jag på lite mindre kasst humör än igår. Tills dom började spela Tomas Ledin på radion. Han sjöng att man måste gilla läget och då blev jag sur. Lätt för honom att säga! Han som får hålla på med nått han gillar hela dagarna! Svårt att gilla läget då! Men sen kom jag på att det kanske inte är så lätt ens för honom, med tanke på hur dålig den mesta av hans musik är lixom.


Nu ska jag i alla fall gill-la-la-la-la läget med en god macka och Morden i Midsomer.



...

Tre dagar på jobbet är allt som behövs för att livet ska bli helt miserabelt igen. Det är fan tragiskt. Och nu ska alla ta helg utom jag som ska jobba 19 utan tvekan underbemannade timmar den här helgen. Det är inte rättvist.


Motsatsen till boktips.

Igår läste jag ut Den vita massajen. Boken får max en tvåa i betyg. Hon har ju en intressant historia att berätta men hon gör det så jävla dåligt att hon förstör den. Om jag varit i hennes kläder hade jag tagit en spökskrivare till hjälp.

  Till att börja med förstår jag inte alls varför hon döpt boken till Den vita massajen. Hon blir ju ingen massaj bara för att hon lever ibland dom. Hon klädde sig inte som dom och anammade inte särskilt många av deras seder, i alla fall inte frivilligt. Jag tyckte exceptionellt illa om dialogerna eftersom hon försökte återge dom på den dåliga engelska dom talade.

  Min personliga åsikt om hennes historia är att hon lika gärna kunde blivit medlem i en sekt som flyttat till Kenya och gift sig med en massaj. Ingen människa blir SÅ kär i en person man inte ens talat med att bara kärleken förklarar ett sånt uppbrott som hon gjorde. Nått måste fattats antingen i hennes liv eller i huvudet på henne. Troligen både och.


Vilse i "vildmarken".

Det blev en heldag kan man säga. Naturligtvis fick vi vänta oförskämt länge på bussen. En dum mamma med ett litet barn blev ståendes och stirra på Figaro vid busshållsplatsen. Han är inte så förtjust i barn, speciellt inte barn som stirrar så han blev stressad, irriterad och arg. Jag förstår inte varför folk ska glo på honom som om han vore elefantmannen.>:(

  Nåja. bussresan ut var outhärdligt varm men som tur var kort. Vi inledde med en glass. Jättegod faktiskt, och rejält tilltagna kulor. Inte som dom i Stockholm. Billigt var det med, om man jämför. Naturligtvis dog batterierna i min kamera efter en kvart så jag hann bara ta fyra fem bilder.




Eftersom det var vatten överallt tömde vi vår vattenflaska för att göra packningen lite lättare. Vi tog en promenad i skogen och följde dom orangea markeringarna. Hett tips, om ni åker till Abborreberg. Gör inte som vi! Vi gick och gick och gick, tappade bort markeringarna, gick tillbaks, blev stående rådvilla i en stigkorsning utan markering, hittade tillslut en markering gömd bakom ett björkbuskage och sen gick och gick och gick vi. Figaros tunga blev längre och längre.

  När vi äntligen hittade tillbaks hade det säkert gått en och en halv timme. Figaro var inte pigg och jag tänkte lite nöjt att ja nu kommer han hålla sig lugn resten av dagen i alla fall. Yeah right. Efter att ha fått i sig lite vatten och ett tvångsdopp var han redo för en ny tur.




Fast om man tar med sig lite vatten och går den turen är den faktiskt riktigt trevlig. Vi passerade genom en kohage. Figaro gick kopplade och det var en jävla tur eftersom jag tack vare det kunde slita bort honom när han med stor förtjusning försökte rulla sig i en koskit!


Efter att ha varit vilse i vildmarken och osäker på sin överlevnad får man en ny syn på livet och vad som är viktigt... Så vi unnade oss hutlöst dyra räkmackor och svartvinbärssaft. Sen slöade vi lite i gräset innan bussen hem gick. Den var lika sanslöst varm som på vägen ut.



Vi var väl hemma ungefär en halvtimme innan N kom förbi och vi drog vidare till Texas Longhorn. Dom hade ett uppstoppat kohuvud hängande på väggen. Det var jätteverklighetstroget. Jag ville klappad det men vågade inte eftersom jag fortfarande 18 år senare har i färsk minne hur illa det gick när jag försökte klappa Gustav II Adolfs häst Streiff på Livrustkammaren.

  Hur som helst. Man kan säga att priserna på Longhorn är än mer hutlösa än fiket i Abborreberg. N skulle bjuda och jag kände mig lite brydd. Visserligen hade han sagt ifrån att vi inte skulle ta det billigaste på menyn men man vill ju inte gärna ruinera sina vänner. Maten smakade i alla fall kalasbra!




Vi avslutade dagen med att ta oss ett glas, fortfarande på N:s bekostnad , på Bommullsfabriken.



Förvånandsvärt omuntra herrar, N är ju förståligt så mycket pengart som han lagt ut på oss.=P


RSS 2.0