Jag känner mig just nu djupt deprimerad. =( Fick den otroligt dumma idén att prova ett par byxor jag kunde ha sommaren 2006. Jag viste redan att jag inte skulle kunna knäppa dom. Men hur MYCKET jag inte kunde knäppa dom var jag inte beredd på.

  Visst, jag joggade 5-6 dagar i veckan, åt på bestämda tider och hemskt nyttigt och drack ingen alkohol den där sommaren. Men ändå. Det var 12 centimeter ifrån att jag kunde få igen byxorna. Man kan bryta ihop för mindre.

  Det värsta av allt är, att jag provade byxorna för att jag tyckte det kändes som jag kanske tappat lite i vikt. Har ju faktiskt varit rätt skötsam med maten sista tiden. Uppenbarligen bara ren och skär inbillning. Och även om det inte är inbillning så är det inte längre en uppmuntrande tanke. För det betyder att jag varit ännu fetare än nu! Suck.

  Vart la jag den där yogaboken nu igen…?