På väg hem kom jag på att jag helt glömt bort att berätta vad som hände med cykeln jag köpte. Vi hämtade den på onsdagen, jag cyklade till jobbet på den samma dag och även torsdagen och fredagen. Sen var jag ju långledig ända till onsdag morgon. Jag började vid nio och det är ju en rätt okej tid. Måste inte gå upp okristligt tidigt.

  Efter att ha ätit frukost och sett ett That 70’s Show (som vi ser om för tredje gången) var det dags att bege sig till jobbet. Klockan var 8:40. ”Härligt med gott om tid!” tänkte jag. ”Härligt med en cykel man vet inte kommer paja efter halva vägen” Så låste jag upp cykeln och hoppade ombord. Efter tre meter stannade jag för att kolla vad fan det var som lät så konstigt. Vad upptäcker jag? Jo, den förbannade cykeln har fått punka på bakhjulet!

  ”Det är inte sant!” tänkte jag, men det var det. Fick ringa jobbet och meddela att jag skulle bli sen. Första gången det hänt. (Ska också poängtera att dom där jävlarna på jobbet hade lagt upp en Orapporterad frånvaro 09:00-09:10 på mitt schema senare på dagen. Vad fan! Jag ringde ju! Är inte det att rapportera sin frånvaro? Jag blev som valigt sur och fylld av bitterhet jämtemot mina slavdr…jag menar arbetsgivare)

  Nåväl, det var bara en parentes. Tillbaks till den riktiga storyn. Om man hade varit lite tuffare, mycket tuffare, hade man ju klampat ner till Cykelnissen och vrålat honom i ansiktet så hans löjliga försökt till en kommunistmustasch fladdrade att "Fixa skiten eller ge tillbaks mina pengar!"

  Men man är ju inte lite tuffare, så medan jag satt på jobbet och kände hur min undertryckt-ilska-tumör växte lite till fick Sven gå tillbaks med cykeln och snällt betala 120 spänn för att få däcket bytt. Vi får väl se hur länge skiten fungerar nu.

Men nu är det ju helg och det är så skönt så skönt! När jag kom hem stod Sven och bakade Kärleksmums. Det är kanske världens godaste kaka! Egentligen ville han göra Kubb, men det är ju tråkigt och den största pensionärskakan i världen! Men Sven gillar sånt. Han gillar Mazariner också.

  Han hade sparat lite smet till mig. Hur snällt är inte det?!? Smeten är ju nästan ännu godare än själva kakan! Nej föresten, den ÄR godare!