Jag drömde att jag fick barn här om dagen. Plopp bara! Två små kanelfärgade bebisar i små blå sparkdräkter. Men jag skulle ju gå och jobba. Fan också! Jag sa till Sven att ta hand om bebisarna (för ja det var Sven som var med i drömmen) och packade matlådor. Men sen kom jag på att det ju finns nått som heter mammaledighet. Jag ringde till jobbet. ”Hej det är Jonna! Jag kommer inte idag. Vi har fått barn så jag ska ta ut mammaledlighet.”. ”Jaha. Grattis! Har du varit mammaledig förut?” frågade den jag pratade med och jag sa nej. Det kändes lite konstigt, att ringa och säga att man fått barn sådär hux flux!

Bebisarna var så små, så små och knubbiga och jag tänkte dom där kan nog ligga en stund, det är nog ingen fara att lämna dom, bara nån minut. Det var det. Dom kröp iväg! Fast dom var sprillans nya! Dom kröp iväg in i en rabatt. Allt var så konstigt! Och plötsligt var bebisarna inte bebisar längre utan hundvalpar! Två inte ens särskilt söta hundvalpar. Nån sorts drever tror jag, med stora svarta hängöron. ”Oj!” tänkte jag i drömmen! ”Undrar om jag bara får ta åtta veckors mammaledighet nu? Och vad ska dom säga på jobbet när jag kommer för att visa upp mina valpungar?” Ja allt var så himla konstigt!