Klappat och klart.

Jag har lite julverkstad helt i min ensamhet. Förutom katterna då, som mest förstör. Och ett glas vin, som gör att jag inte vill kasta ut katterna genom fönstret trots att dom förstööööör!

  Somliga kan slå in paket så dom ser ut som rena konstverken. Sådär att man faktiskt inte vill öppna dom för det inuti kan bara inte vara finare än utsidan! Jag är inte en av dom. Jag mest bara rullar in skiten i papper och drar på ett par hundra meter snören. Mycket snöre kan få vad som helst att se fint ut.



Jag tycker lite synd om mig själv idag. Har ju som tidigare nämnt ont i sidan, kanske mer ont än nödvändigt, eftersom jag inte kan låta bli att trycka och vrida och böja för att kolla vad som gör ont och vad som inte gör det.

  Det som stör mig mest är att det inte syns. Ska man ha ont ska det synas. Man vill ju ha nått att visa upp, typ ett gips, eller några stygn, eller en fet lårkaka. Kan man ha det var som helst föresten?

  Jag inbillar mig att jag har ganska hög smärttröskel. Men det tror ju ingen på om man gnäller ihjäl sig över nått som inte syns. Och ingen som sett mig slå i en tå skulle föresten tro på det. Nåja, färdiggnällt (för den här gången).


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0