Efter att ha rullat omkring och svettats på gymmet gick jag till Annsofie. Hon är just nu lätt handikappad efter sin operation så som den barmhärtiga samarit jag är hade jag lovat att ta Morris på en promenad. Vi gick runt Himmelstalund. Under rådande omständigheter skulle man kunna säga att det var rena snökaoset där. Hade ju fan kommit säkert tre centimeter! När hände det?

  När vi var tillbaks kom Morris ihåg att han hatar mig, eller så ville han ge igen för att jag släpat honom över e22bron. Det var inte så populärt. Så han fick ett litet psykbryt. Värsta Figaroflashbacken. Annsofie blev upprörd och skämdes över honom.

Vidare har jag käkat middag hos Sven. Den jäveln bjöd dessutom på pepparkakor så jag åt som vanligt för mycket. För jag har ju som tidigare nämnt noll självbehärskning. Frosseri är min dödssynd.

Eftersom mina revben gör ont så skippade jag thaiboxningen och lyssnade på Lars Demian istället. Majoriteten av hans texter handlar om att han är aspackad eller betett sig som ett svin mot nån stackars brud som heter Isabell eller Susanna. Youtube:a gärna Dagen efter igår. Suveränt minsann.

  Och under tiden försökte jag skissa lite. En gäspande ponny fick det bli idag. Jag har inte riktigt tålamod längre, med alla detaljer, så jag använder sudden lite väl generöst. Resultatet blir typ väldigt simpelt, men det får duga. Jag kommer ändå aldrig bli nån konstnär.

Nu måste jag checka skinkan.