Om att reta sig litegrann, typ skitmycket.

Det händer att jag retar mig lite på vissa typer av människor ibland. Det kommer kanske som en överraskning för er… Yeah right. Haha! I alla fall, så är det en viss person på thaiboxningen som verkar tro att hon befinner sig på ett aerobicpass på Friskis & Svettis och inte på ett kampsortgym (flashigt det låter va? Kamsportgym.). Inget fel med det, om det faktiskt var på Friskis & Svettis hon befann sig, men det är det inte. Och jag blir fan helt jävla galen på hennes påhejande och peppande (satan vad jag avskyr det ordet by the way, peppa. Pjuk!). ”Hårdare kan du! Kom igen nu! Ge gärnet! Lite till! Ta i nu!”. Seriöst, jag får nervryckningar i ögat av irritation av att lyssna på henne. Är det okej att be folk hålla käften på träningen eller? Är det det? Jag vill i alla fall göra det.

 

Nu ska jag tvätta, mitt tvättande har ökat med ungefär 600% den här hösten. Och så ska jag ta en morgonpromenad. Funderar på att skaffa en sån där osynlig hund, ni vet en sån där med stålkoppel och sele som man kan köpa på marknader. Nån som vet vart man får tag på en sån? Det skulle kanske se dumt ut (men det är jag van vid) men kanske kännas mindre dumt än det känns med hundlösa morgonpromenader.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0