När jag var liten trodde jag att jag var duktig på att måla och rita. Jag tänkte att jag skulle bli konstnär för folk sa hela tiden till mig att mina bilder var sååå fina! Många år senare när jag tittade på gamla teckningar som min mamma sparade insåg jag att jag inte var det. Att under hela min barndom hade folk ljugit mig rätt upp (eller ner för att vara korrekt) i ansiktet och sagt saker som ”Åååh vilken fin häst du har ritat!” när det inte ens gick att se att det var en häst! Jag ritade SKITFULT!

  Totalt förd bakom ljuset blev jag av välmenande vuxna! Vilken jävla tur att jag på egen hand kom på att mina konstnärliga färdigheter var alldeles för begränsade för att bygga en karriär på!

  Fast den här bilden är jag väldigt nöjd med faktiskt.